I går besökte jag och några kolleger Sasquatch som är svensk agentur för varumärket Arc’teryx. Där fick vi bland annat klämma och känna på en del spännande nyheter för våren 2017. Arc’teryx är kända för innovation inom outdoor, och för 2017 har man vänt uppmärksamheten från skor och kängor till ryggsäckar. På bilderna ser du Bora AR som är Arc’teryx nya premiumryggsäck. Den kommer med ett nytt, unikt bärsystem som erbjuder ännu mer rörlighet och komfort. RotoGlide, som Arc’teryx kallar det, placerar höftbältet längs ett spår i bakpanelen som gör att det kan röra sig upp och ner. Detta gör att hela ryggsäcken följer dina rörelser på ett helt fantastiskt sätt, vilket märks speciellt när du vandrar i kuperad terräng. Axelbanden har så kallad ”Gridlock”, vilket gör att de kan justeras i både bredd och längd för optimal passform. Det finns nog inget annat varumärke på marknaden i dag som kan matcha denna nivå av anpassning. Dessutom använder Arc’teryx ett robust, vattentätt tyg längs toppen och framsidan av säcken som gör den mycket väderbeständig.

Arcteryx_Bora_AR_ryggsäck

Bora AR 63 liters väger ca 2300 gram så det är inte en säck för ultralätt vandring. Det är heller inte en ryggsäck för dig med tajt budget då den största säcken kostar runt 5000 kr i butik. Hur som helst är det en riktigt välbyggd ryggsäck som sitter fantastiskt skönt på ryggen.

Arcteryx_Showroom

Mvh Peter

I den här bloggserien tänkte jag lyfta fram Sveriges sista vildmarksområden med relativt orörd gammelskog. Och som veckans område har jag valt ut Kvikkjokk-Kabla naturreservat som ligger på gränsen till Sareks Nationalpark i Lappland. De vidsträckta urskogarna runt kablafjället är särskilt värdefulla. Här finns månghundraåriga tallskogar på torrare mark som övergår till granurskogar på rikare och fuktigare områden. Den vildaste delen av området är dalgången Tjuoltavágge, som med grova tallskogar och rika fjällbjörksluttningar skär rakt in mot väster i storälgarnas och björnens land. Hela området är väglöst land, ett riktigt vildmarksområde. Men här finns spår efter den gamla tidens människor, i form av fångstgropar och samiska boplatser.

Snabbfakta
Kommun: Jokkmokk
Bildades: 2000
Storlek: 49 197 hektar (492 km²)
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000

Du har säkert någon gång hört om äventyraren André och den spektakulära luftballongs-expeditionen till Nordpolen 1896. När resterna av expeditionen hittades på Vitön 33 år senare, stod Primusköket på en liten klipphylla. Man skakade köket och upptäckte att det fortfarande fanns fotogen kvar i behållaren. När pumpen testades kom en fin stråle fotogen upp ur munstycket. Vid senare försök i Stockholm hittade man heller inga fel på köket. Man kokade 1l vatten på 6 min (på fotogen) och konstaterade att köket fortfarande var fullt brukbart.

Nu kanske man inte kan kräva att ett stormkök skall fungera efter sådana extrema förhållanden, men sköter du ditt stormkök rätt, så kommer det att vara en trogen följeslagare i många, många år…

Primus Omnilite Ti

Det köket jag har använt mest de senaste åren är ett Primus Omnilite Ti, som är en lättare variant av det klassiska Omnifuelköket. Det är ett så kallat multifuelkök som kan köras på flera bränslen.
Omnilite Ti är baserat på samma teknik som Primus Omnifuel, men är mindre, lättare och anpassat för två personer i stället för fyra. Utvecklingen av lättviktsköket startade efter att Primus hade lanserat sina Eta-kokkärl, med värmeväxlare i botten. Flänsarna i botten gör att det behövs mindre bränsle och kortare tid för att koka vatten och laga mat. Men de nya kokkärlen innebar också att Omnifuelköket blev överdimensionerat, så Primus började ta fram en mindre och lättare version, anpassad till de moderna kokkärlen. Resultatet är en brännare som delvis är tillverkad i titan och som bara väger 239 gram (341 gram med pump) och inte är större än en handflata (57×93×115 millimeter) när det är packat. Eftersom brännaren är mindre behövs inte så mycket bränsle, vilket minskar packningens vikt ytterligare.

Primus_omnilite_friluftskok_stormkok_2Foto: Håkan Wike

Utvecklingen av Omniserien började strax innan alpinisten Göran Kropp inledde sin soloexpedition till Mount Everest 1995. Primus lyckades ta fram ett multifuelkök i tid till expeditionen. Efterföljaren Omnifuel introducerades 2001 och blev det första köket som kunde drivas med flytande gas, bensin, diesel, fotogen/paraffin och till och med flygbränsle.

Ta hand om ditt multifuelkök

1. Flamskyddet i titan har en lång skåra, som gör det lättare att sticka in ett verktyg för att få loss toppen av brännaren, om man till exempel vill byta munstycke.
2. Håll upp munstycket mot solen och kika in i hålet. Är det igentäppt gör du rent med nålen på multiverktyget.
3. I spindeln som finjusterar lågan finns tre kanaler. Om du använder smutsigt bränsle kan de täppas igen och minska effekten på köket. Skruva loss spindeln ur brännaren och gör rent i spåren.
4. Kontrollera att läderpackningen på pistongen inte är torr, då blir det svårare att få upp trycket. Smörj packningen med fett då och då.
5. När du stänger av köket: vänd flaskan så att det står Off på kopplingen mellan pumpen och munstycket. Pumpen suger nu luft i toppen av flaskan. Du tömmer flaskan på tryck, samtidigt som luften gör rent systemet.

Fler tips om stormkök och bränsle >>