The Western Arthurs – Australiens tuffaste utmaning

”Svordomar fyller luften och vassa buskar rasslar över benen vilket bekräftar att jag fortfarande lever och rör mig framåt. Ryggsäckens axelremmar skaver mot mina axlar och svetten lackar i den tryckande hettan. Den senaste halvtimmen har jag varit insvept i en tät ficka av regnskog som har visat sig vara ett irriterande inslag under dagens vandring. Regnmoln samlas över mörka klippor vid östra änden av Western Arthurs. Vinden tjuter.

Jag rör mig längs kanten av skogen, vid foten av en långsträckt moränrygg på Arthur Plains. När jag slutligen kommer ut ur bushen, är mina byxor täckta av små taggar och jag har en stor reva i min T-shirt. Det här var alltså den lätta delen. Nu börjar stigningen upp mot de branta klipporna som ligger insvepta i dimmor.”

The Western Arthurs

Tasmaniens fantastiska men ändå straffande terräng
Du måste vara lite av en självplågare för att försöka dig på att traversera Western Arthur, som ligger mitt i Tasmaniens världsarv The Southwest Wilderness, ca 90km från Hobart. Bergskedjan är 20 km lång med 22 större toppar och vandringen traverserar hela Western Arthur Range (förutom en liten del på slutet). Terrängen straffar minst sagt.

Räkna med att klättra uppför branta leriga stigar och tampas genom smala raviner fyllda med trädrötter som antingen kommer att fälla krokben för dig eller ge dig blåmärken på smalbenen (eller mest troligt, både och). Du som lider av svindel bör kanske gå på dagstur runt Hobart Harbour istället. Du bör också förbereda dig på ”hårresande” nedstigningar på hala stenar, samtidigt som du bär en ryggsäck som sannolikt kommer att väga över 20kg.

Lägg därtill en extremt skiftande väderlek, där västvindarna ofta drar med sig kraftiga oväder som kan vara i flera dagar. Det regnar oftast två dagar av tre och det är inte ovanligt med snöoväder även på sommaren. Se därför till att du har rätt utrustning med dig och tillräckligt med reservdagar. Jag låg själv insnöad i mitt tält i två dygn innan jag kunde ta mig vidare, så detta är något du absolut ska ta med i beräkningarna.

Vyn från varje bergskam i Western Arthurs är som en portal till en förhistorisk värld. Denna del av leden är strax efter Mt Hayes. Härifrån sluttar stigen brant ner i en ravin innan den böljar vidare mot Lake Oberon

Tasmaniens majestätiska vildmark
Vädret och floran kan vara ogästvänlig, men landskapet är spektakulärt. De uråldriga bergen formar långsmala ryggar med friliggande toppar på 1500 meter. Här finner man mäktiga stenformationer av kvartsit som reser sig som taggiga pelare mot himlen. Bergssluttningarna är hissnande branta och täcks av den tätaste bushvegetationen på jorden. Runt om breder vidsträckta flodslätter ut sig med öar av regnskog och svajande midjehögt button grass.

Man kan inte hjälpa att slukas upp av lugnet i Western Arthurs. Detta är ett land som aldrig har sett konflikter, och bortsett från timmerborden på campingplatserna och själva stigen i sig, finns det inga tecken på mänsklig inblandning. Detta är otämjd vildmark av den bästa sort som finns kvar på jorden.

Registerdata som samlas in av Parks Tasmania visar att ca 200 vandrare tar sig an traversen varje år. Av dessa avbryter ca 50% på grund av dåligt väder.

Långt upp mellan klipporna finner man ett pärlband av sagolikt vackra sjöar som alla är döpta efter planeterna i vårt solsystem. I denna bild ser ni Lake Oberon som är ett av guldkornen i Western Arthurs.

Pandani är en palmliknande trädväxt som är unik för Tasmanien. De växer både i regnskogen och i Sub-alpina miljöer. Bladen är vassa och sågtandande.

Utsikt mot Franklin-Gordon Wild Rivers National Park

Tips till förstagångsvandrare
Denna vandring bör som sagt endast genomföras av dig som är en erfaren vandrare och som är van vid den Tasmanska väderleken eller liknande. Väder- och terrängförhållandena påminner lite om Sareks Nationalpark i Lappland, fast lite extremare. Så har du vandrat genom Sarek tidigare så har du en bra grund inför en vandring i Western Arthur.
När det kommer till utrustning är det viktigt att du tänker till. Du kommer vilja bära så lätt som möjligt men det får inte bli på bekostnad av säkerheten. Satsa på pålitlig basutrustning såsom väl ingångna kängor, bra regnkläder, ett pålitligt tält och en sovsäck som är tillräckligt varm. Du måste även använda ett friluftskök då det är eldningsförbud i hela Nationalparken.

Kartor måste beställas över nätet eller köpas på plats och då är det skala 1:25 000 eller 1:50 000 som är bäst. Det finns även en bra guidebok av John Chapman som rekommenderas starkt.

Snabbfakta
Att ta sig dit: Från Hobart är det ca tre timmars bilresa via New Norfolk och sedan till Maydena. Kör sedan mot Lake Pedder och Scotts Peak Dam, där det finns en parkering.
När ska man åka: December till mars är det varmast.
Klimat: Räkna med alla väder när som helst på året.

Andra populära leder
Om du vill testa på Tasmaniens vildmark finns det många fina vandringsleder att välja på. Ett exempel är The Overland Track, som är den populäraste vandringsleden. Här finns det övernattningsstugor och iordninggjorda tältplatser som underlättar vandringen. Nackdelen är att det ofta är mycket vandrare på leden.

/Peter