I den här filmen paddlar jag genom den storslagna Jougdadalen, som ligger i Frostvikenfjällen i nordvästra Jämtland. Här finns gammal, ståtlig granskog, kalfjäll och oreglerade vattendrag. Det är kanske den mäktigaste, orörda dalgången i hela Jämtlands län. Storleken och omgivningarna gör reservatet mycket ovanligt. I området finns kulturlämningar från samerna och 1800-talets nybyggare. Men här finns också riktig vildmark. Trevlig filmstund!

Ny film ute!
Jag och Fredrik vandrar på Sörmlandsleden utanför Södertälje och testar ryggsäckar från Seek Outside. Vi vandrade genom Stora Envättern och Stora Alsjöns naturreservat, två vildmarkspärlor med trolsk gammelskog och fina sjöar. Runt sjöarna finns färdiga eldstäder som är vackert belägna ute på små uddar. I anslutning till Sörmlandsleden finns ett par vedförråd, men säkrast är att ta med sig egen ved hemifrån. Trevlig filmstund!

Vid fjällkanten i Jokkmokks kommun, angränsande till Pärlälvens fjällurskogsreservatet, norr om Karatssjön, finns Karatj-Råvvåive. I över tio år har folk kämpat för att skydda detta stora gammelskogsområde som täcker mer än en kvadratmil. Här finns många speciella värden; för djur och växter, för människor att njuta av och leva i, för renskötseln, för kulturhistorien och för skogens egen skull.

Skyddsvärdet i området är väldokumenterat sedan länge, och naturvårdsmyndigheterna har i flera år velat vill skydda hela området. I november 2018 blev det klart att halva Karatj-Råvvåive skyddas som naturreservat. Men för den södra halvan, finns ännu ingen hållbar lösning, eftersom att markägaren motsatt sig ett naturreservat där. Skogsbolagens lobbyarbete och brist på pengar i den statliga naturvårdsbudgeten har lett till att det nu istället har startats en process för att göra ekopark av södra Karatj-Råvvåive.

En ekopark är ett frivilligt åtagande från markägaren, där skogsbruk och annan exploatering fortfarande är tillåten. Till skillnad från ett naturreservat så förvaltas ekoparkerna helt av skogsbolagen själva. I en ekopark brukas vissa delar, medan andra avsätts för naturvård. Skogsbolaget tecknar ett avtal med Skogsstyrelsen som gäller i högst 50 år. Skydda Skogen menar att det med dagens kritiska läge för den biologiska mångfalden inte finns utrymme för några halvmesyrer när det gäller skydd, speciellt inte när det gäller fjällnära gammelskogar med så pass höga naturvärden som de i Karatj-Råvvåive. Ett naturreservat innebär att ett område fredas helt från produktionsinriktat skogsbruk och annan exploatering, utan bortre tidsgräns. Därför vill Skydda Skogen se att hela Karatj-Råvvåive skyddas som naturreservat, och inget annat.

Du kan bidra – genom att skriva under för att skydda Karatj- Råvvåive som naturreservat.
Skriv under uppropet >>

Fakta Karatj-Råvvåive
Karatj-Råvvåive är ett ca 13 000 hektar stort skogsområde omkring fem mil väster om Jokkmokk i Norrbotten. Stora delar av området är väglös, fjällnära gammelskog. I området finns låga kalfjäll, urskogsklädda berg, utbredda klipphällar, hedar med flerhundraårig tallskog, stora myrmarker, bäckar och sjöar. Tuorpons sameby bedriver renskötsel i området, och gammelskogarna är viktiga renbetesmarker.

Karatj-Råvvåive gränsar i väst till naturreservatet Pärlälvdalens fjällurskog, och blir en naturlig utvidgning av en av Sveriges allra största urskogsområden. Området hyser mycket stor biologisk mångfald och har tack vare sin orördhet stora bevarandevärden. Omkring 1500 fynd av 85 olika rödlistade arter finns inrapporterade till Artdatabanken, bland andra tretåig hackspett, lappmes, skalbaggen reliktbock, ringlav, liten aspgelélav samt den starkt hotade urskogsporingen. Världsnaturfonden har tidigare utsett Karatj-Råvvåive till en skyddsvärd naturpärla.

I november 2018 blev det klart att halva området skyddas som naturreservat, läs mer här. Nu arbetar Skydda skogen vidare för att även den andra halvan av området ska få ett formellt skydd, så att helheten knyts ihop och landskapsvärdena kan bibehållas.

Text: skyddaskogen.se