Packrafting_grunderna

Intresset för packrafting har ökat stort i Sverige de senaste åren. Allt fler friluftsmänniskor har upptäckt fördelarna med en uppblåsbar farkost och det finns många olika anledningar. Vissa har inget intresse av krävande vildmarksfärder, utan vill mest prova packrafting vid sidan av vägen. Andra är forspaddlingsentusiaster som letar efter en annan typ av spänning än vad en kajak eller kanot kan erbjuda. Ytterligare andra ser packrafting som ett sätt att njuta av lugn sjöpaddling utan att behöva krångla med transport och förvaring av en traditionell båt.
Personligen använder jag en packraft främst som ett redskap för vildmarksfärder – allt från att paddla svåråtkomliga fjällsjöar i kombination med fiske och lägerliv, till veckolånga paddlingar på avlägsna älvar, eller för att kunna korsa större vatten under en vandring. Därför är det här inlägget speciellt riktat till dig som vill bära med en packraft på ryggen ut i avlägsna miljöer! Det är ingen komplett guide på något sätt utan är mer tänkt som tips för dig som vill komma igång.

Alpacka_raft_Denali_liama_Alaska
Brooks Range Alaska 2014.

Basutrustningen
Min setup består av tre huvuddelar. Min packraft, en Alpacka Denali Liama som är tillverkad i Alaska. Den väger ca 3,2 kg med kapell och kostar ungefär 13 000 kr. Min paddel är just nu en AquaBound Sting Ray Carbon (4-delad). Den passar mycket bra till turpaddling med inslag av fors. Den väger ca 850 gram och kostar ca 2500 kronor. Slutligen använder jag en Anfibio Buoy Boy som flythjälp. Det är en uppblåsbar väst som inte blir större än en läskburk ihoppackad med en vikt på ca 470 gram. Den lämpar sig väl för vanlig sjöpaddling och fors upp till klass II. Vid mer avancerad forspaddling är dock en riktig flytväst att föredra.

De mest tillförlitliga och kapabla packraftarna tillverkas av Alpacka Raft i Alaska, men på senare år har det dykt upp en del Kinesiska tillverkare (såsom MRS Packrafts) med klart godkänd kvalitet. En intressant modell är MRS Barracuda. Den är mer lik en kajak i formen och är därför snabbare på plattvatten än en traditionell packraft. Packraft-Sverige är i dag den enda Svenska återförsäljaren av MSR packrafts.

Då intresset för packrafting stadigt ökar kommer vi säkerligen få se fler varianter på marknaden inom kort.
packraft_packad_HMG_Windrider_4400
På väg in i Pärlälvens fjällurskog 2017. Utrustningen packad i min HMG Windrider 4400.

Tips för att komma igång med packrafting
Om du är intresserad av att lära dig mer om packrafting, rekommenderar jag dig att följa packraftinggrupperna på Facebook, t ex ”Packrafting in Sweden”. Det finns också några mycket informativa forum på www.packrafting.org. Sen kan jag starkt rekommendera en grundkurs i forspaddling innan man ger sig ut i forsande vatten.

Hyr eller låna en packraft
Innan du pungar ut pengar på ett packrafting-kit, bör du först hyra eller låna en packraft. I Sverige finns det i dag ett par uthyrningsföretag som tillhandahåller olika packraftmodeller som kan testas. Hyr ett par dagar och testa. Fundera på vad du främst kommer att använda packraften till. Sen finns det olika storlekar beroende på hur lång du är, hur mycket utrustning du vill kunna frakta mm.

Öva på hemmaplan
Börja med att pumpa upp och packa din packraft hemma. När du har kört igenom denna process ett par gånger kommer det inte att kännas lika skrämmande vid vattnet.

Det är alltid en bra idé att paddla med en vän första gången. Ni kan hålla ett öga på varandra och det finns alltid hjälp nära till hands om det skulle behövas.

Börja öva i en lugn sjö på hemmaplan. Paddla försiktigt i början och lär dig hur mycket kraft som krävs för att manövrera packraften. Öva på att kliva i och ur packraften, simma med den och försök att klättra tillbaka in i den från djupt vatten. Paddla i olika vindriktningar. Summan av kardemumman: gör allt du kan för att lära känna din packraft.
packrafting_nyborjartips
Här paddlar min lillebror för första gången. Plats: Färnebofjärdens nationalpark.

När du har blivit bekant med packraften är det dags att öva effektiva paddeltag. En av de mest värdefulla övningar du kan göra är att helt enkelt paddla i en rak linje. Detta kan vara svårt i början, speciellt utan packning. Men, med lite träning kommer du kunna ringa in ett effektivt paddeltag som innebär att packraften går rakt, vilket resulterar i att du förbrukar så lite energi som möjligt.

Älvar vs sjöar
En packraft fungerar bäst i strömmande vatten, men fridfulla sjöar kan också vara roliga att utforska (Tro bara inte att den ska gå lika rakt och snabbt som en kajak).

Välj en älv som matchar dina färdigheter. Om du redan har relevant paddlingserfarenhet, som forspaddling med kajak, kommer du sannolikt att lära dig snabbt. Men var försiktig och paddla bara på älvar som matchar dina färdigheter. Om du t ex aldrig har paddlat en klass III-fors tidigare, så ge dig inte ut på en älv med sådana forsar.
Packrafting_Alaska_Peter_Fredrik
Alatna River i Alaska 2014

Ta hjälp av en erfaren packrafter
Om du känner till en erfaren packrafter, kolla om hen kan följa med ut och visa dig några bra saker, t ex hur man navigerar och undviker hinder i forsande vatten. Det är guld värt!

Gå en kurs i forspaddling
Det finns flera företag som erbjuder kurser i forspaddling. Kajaktiv i Dalafloda är ett sånt ställe. Där kan du lära dig alla färdigheter du behöver och det finns många olika forsar att öva i.

Ta hjälp på nätet
Det finns flera bra sidor om packrafting på nätet. I Facebookgruppen ”Packrafting in Sweden” kan du få tips om både platser och utrustning. Packraft.org är en annan bra sida med bra forum om packrafting.

Det var dagens tips!

/Peter

Gransland

Nästa skogsäventyr är nu spikat!
Den 20 september åker jag och Fredrik upp till gränslandet mellan Norge, Finland och Ryssland för att genomföra en vildmarkstur i de ödsligaste av ödemarker.

Vi kommer att starta vandringen i Øvre Pasviks nationalpark i Nordnorge och sen vidare genom Vätsäri ödemark i Finland.

I Pasvik finns Norges största brunbjörnsstam, och vegetationen präglas av den sibiriska taigaskogen. Här hittar man också Norges största, nordliga urskog.
På Finska sidan ligger Vätsäri, som förmodligen är Finlands ödsligaste vildmarksområde. Här kommer vi bland annat att följa den historiska Piilola-leden, som löper genom riktigt fin gammelskog. Leden märktes upp så sent som 2009 och stigarna håller fortfarande på att formas.

Det var två år sedan jag och Fredrik var på en riktig tur tillsammans, så det känns extra kul att jag har fått med honom på det här skogsäventyret. Mer info, utrustning och förberedelser kommer.

En halvt igenvuxen stig leder mig ned genom den snåriga skogen. Träden är markerade med blå färg var tjugonde meter. Efter några hundra meter kommer jag ned till en liten sjö. Det är nu jag lämnar kalhyggena och träder in i den brandpräglade gammelskogen, en svårframkomlig vildmark som fått namnet Helvetesbrännan.

Peter_Persson_Husky_Podcast

För några veckor sedan blev jag intervjuad av Magnus Ormestad från podcasten Husky. Här kan ni lyssna på samtalet som bland annat handlar om min uppväxt, om längtan efter vildmarken, om att misslyckas, om att inte ge upp och att vända misslyckande till framgång. Om att föra kärleken till äventyr vidare till sina barn, om engagemanget för de svenska urskogarna mm.

Här är en direktlänken till avsnittet >>

I fält är det inte bara att vrida på kranen, ändå behöver du vätska. Här kommer några snabba tips.

1. Kom ihåg att dricka
Ett av de vanligaste misstagen vandrare gör är att dricka för lite. Vätskebrist påverkar både humöret och kroppen, man tappar lätt orken och får huvudvärk. En vuxen människa behöver cirka 2,5 liter vätska per dygn för att fungera optimalt. Särskilt under krävande strapatser är det extra viktigt att dricka, för att orka behålla fokus och inte göra misstag.

2. Ta där det porlar
I fjällen är det i regel helt säkert att dricka i de forsande bäckarna. Så länge vattnet är porlande och klart är det att betrakta som drickbart. Undvik stillastående höljor, där kan vattnet vara dåligt. Drick heller inte grumligt och vitfärgat glaciärvatten, det brukar innehålla smågrus och andra partiklar. Tar du sjövatten så ta alltid av det klara, ogrumliga ytvattnet.

3. Koka om du är osäker
Är du osäker på vattenkvaliteten kan du alltid låta vattnet koka i ett par minuter. Det ska koka hårt, gå efter Lars Fältmottot ”big bubbles, no troubles”. Att värma vattnet till hundra grader tar död på de allra flesta skadliga bakterier. Låt vattnet sedan svalna under lock. En vattenflaska av metall som kan förvara både kallt och varmt vatten är ett bra tillbehör.

4. Rena med filter
Ett annat alternativ är att rena vattnet direkt. Det finns reningstabletter att köpa, för vatten som du misstänker innehåller bakterier. Till grumligt vatten med partiklar behövs ett renande filter. Numera finns smidiga filter som sugrör eller integrerade i dricksflaskor som gör att du kan rena vattnet och dricka direkt. Vissa modeller har samma gänga som en klassisk nalgeneflaska för att enkelt kunna kopplas ihop.

Filtret jag använder i filmen är en Grayl Ultralight Water Purifier

Följ med till en av Sveriges vackraste platser, Mjällåns dalgång! Den sträcker sig från Bastusjön i Ångermanland till Indalsälvens delta i Medelpad, en sträcka på ca 45 km.

Den djupa och smala dalen har något så ovanligt som en oreglerad å, vilket har skapat förutsättningar för en mångfald av växter och djur. Naturvärdena är riktigt höga. Skogarna närmast vattnet är gamla och ger fantastisk vildmarkskänsla. Hittills har man dokumenterat hela 105 rödlistade arter och 141 signalarter. Trots detta har Mjällådalen inget formellt skydd i dag, men det finns planer på att göra ån till ett naturreservat.

Här gjorde jag en helgtur med min packraft för några veckor sedan. Det var mycket goda paddelförhållanden med strålande sol och högt vattenflöde. Vårfloden hade dock dragit med sig en hel del träd som blockerade ån på några platser som jag var tvungen att bära förbi. Det handlade dock om väldigt korta lyft så det tillförde bara extra spänning till äventyret.

/Peter

Asnens_Nationalpark

Naturvårdsverket vill både instifta nya nationalparker och utöka flera gamla. Den allra nyaste är Åsnens nationalpark som blir den 30:e i ordningen. Åsnen ligger i Kronobergs län i Alvesta och Tingsryds kommuner och skyddas för sitt orörda skogs- och sjölandskap. Även platsen Trollberget kommer ingå i den nya parken. De många öarna och våtmarkerna gör att trakten har ett ovanligt rikt fågelliv med bland andra fiskgjuse, havsörn och lärkfalk.

För några veckor sedan besökte jag Helvetesbrännans naturreservat på gränsen mellan Ånge kommun i Medelpad och Bräcke kommun i Jämtland. Här finns mycket att upptäcka för den som är nyfiken. Reservatet är över 3000 hektar stort, väglöst och präglat av skogsbränder.
I denna vidsträckta vildmark rör sig både björn och älg. Terrängen är starkt kuperad och svårframkomlig, men det finns ett stigsystem med fina ödemarksstugor som är fria att använda. Mer om denna spännande plats får ni i filmen.

Filmen beräknas bli klar i juli. Tills dess får ni gärna kika på trailern som ligger på min Youtubekanal.

Mjalladalen

Till helgen tänkte jag genomföra två olika äventyr runt Sundsvall och Ånge. Först på tur står den relativt okända Mjällådalen som jag tänkte paddla med min packraft. Detta är en djupt nedskuren dalgång med oreglerat vatten och omväxlande dramatisk natur. Den hamnade tydligen på femte plats i en omröstning om Sveriges vackraste platser. Det pratas om ett naturreservat eller t o m blivande Nationalpark. Hur som helst verkar det vara en grymt spännande plats som jag bara måste dokumentera.

Äventyr nummer 2 blir att vandra genom den väglösa vildmarken i Helvetesbrännan utanför Ånge. Här finns gott om tjärnar, småmyrar, blockmarker. Skogen är talldominerad och kraftigt påverkad av återkommande skogsbränder.

Film från båda äventyren kommer under sommaren. Foto: Visit Sundsvall.

/Peter