Test av Lundhags Jaure Light

Test_lundhags_jaure_light

Det finns för och nackdelar med alla typer av kängor och det är svårt att hitta EN känga som är optimal till alla typer av äventyr. Igår kväll började jag gå in mina Lundhags Jaure Light som skall med till Alaska i sommar. Jag har tidigare kört med Hanwagkängor på mina expeditioner och de har funkat mycket bra, men den här gången ser förhållandena på plats lite annorlunda ut.

Höst i Alaska innebär kall och blöt väderlek. När vi inte paddlar kommer vi att gå mycket i vatten men även i kuperad terräng, vilket kräver en känga som både tål vatten, är stabil och som går att torka snabbt i fält. Därför har vi valt att testa Lundhagskängor på den här expeditionen.
Lundhags bygger nämligen sina kängor enligt skalprincipen. Istället för att bygga ihop flera lager håller man isär lagren, vilket gör att det blir lättare att reglera temperaturen i skon. De yttre skikten är uppbyggda för att fungera som ett slitstarkt skydd mot väder och vind samtidigt som det håller foten på plats och ger ett riktigt bra hälgrepp. Inne i kängan fyller du själv på med en sula och två par sockor.

Men dessa typer av kängor kräver också underhåll på ett annat sätt jämfört med t. ex Gore-Tex-kängor. Du måste vara mer noggrann med att vaxa sömmarna för att de skall hålla tätt och du får ofta kämpa lite extra när du skall gå in kängorna.

Varför just Jaure Light?
Det som verkligen överraskade mig med Jaure Light var den låga vikten i kombination med ordentlig stabilitet. Skaftet är tillverkat av Nubuck fullnarvsskinn med ett tunt microfiberfoder som ger hög slitstyrka och bra passform. Nederdelen är tillverkad med en mjukare och lättare, vattentät cellgummibotten, med extra bra hälgrepp. Yttersulan från Vibram har en mjuk gummiblandning som suger fast otroligt bra på sten och barmark.

Jaure Light har Lundhags nya Opti-S läst vilket gör att foten sitter fixerat i skon. Dock är lästen något smalare, så den kan nog bli lite trång om du har högt fotvalv och/eller breda fötter.

Det skall bli intressant att se om kängan håller måttet i Alaskas vildmarker…

Skafthöjd: 27 cm
Vikt: 720 gram/st

Test_lundhags_jaure_light_2

Dela detta

15 Comments on “Test av Lundhags Jaure Light

  1. Ser fram emot att höra mer om va du tycker om kängan efter vandringen. Ja kör me scout o professionell modellen och är grymt nöjd!!

  2. Har köpt ett par lundhags Jaure High själv( alltså inte light) gillar dom skarpt.
    Tänkte att jag skulle ha dom på min Sarek tur i höst. Har ett par Hanwag Alaska som har sett en del mil men ville ha ett par höga och stabila kängor till Sarek, där kom Jaure in i bilden.
    Har du varit ute på din tur i ”Gränslandet” mellan norge och sverige än? Skulle att höra och ev. se filmen.

  3. Hej!
    Trots att jag läst din text om era kängbehov i Alaska så förstår jag inte varför du väljer att byta bort dina Hanwag kängor? Säger inte att Jaure Light är mindre bra men Tatra top är ju som gjorda för era behov, enligt mig ska tilläggas! Tack för en mycket bra sida för övrigt. Mvh Oscar

    • Hej Oscar, kul att du gillar sidan.
      Tatra Top är definitivt stabil nog att klara av detta men den är mycket svårare att torka när den blir blöt innefrån. De fyra första dagarna kommer vi att behöva släpa våra båtar direkt i älven, så vi räknar med att kängorna kommer att bli blöta förr eller senare, och därför tror vi att skalkängor är bättre. En annan anledning till att vi valde Jaure Light framför Tatra Top är att det skiljer nästan 300 gram (totalvikt) mellan kängorna. Vår packning kommer väga nästan 30 kg /st, så hittar vi alternativ utrustning som är lika pålitlig fast lättare så kör vi gärna på det om det går.

      Mvh Peter

  4. Hej!

    Varför kallar du kängan för skalkänga när den består av flera lager samt av lundhags själva beskrivs som tre-lagerskänga?

    Varför valde du inte en av lundgas ”riktiga” skalkängor? Tex Ranger high? Där har du bara ett lager skinn som torkar över natten. Tror inte du lyckas få dina Jaure torra över en natt ens inne i rumstemperatur.

    Bara lite funderingar efter som du verkar ha valt Lundhags just för att slippa tjocka lager/foder.

    • Hej Joel!
      Lundhags kallar alla sina kängor för skalkängor, foder eller ej. Sen är det klart att en 1-lagerskänga torkar snabbare än en 3-lagers.
      Personligen kallar jag Jaure Light för skalkänga för att jag tycker att den passar bäst i den kategorin. Möjligtvis skulle man kunna kalla den för en semi-skalkänga, eftersom den har ett tunt foder i skaftet, men det blir bara konstigt. Jämför man den med andra läderkängor från t ex Meindl och Hanwag, är det definitivt mer en skalkänga.

      Jag valde Jaure Light för att den är väldigt lätt, snabbtorkande och stabil nog att klara obruten terräng. Ranger High passade inte min fot då lästen är annorlunda, den har inte heller riktigt samma stabilitet i skaftet som Jaure light.
      Vi lyckades faktiskt torka upp kängorna väldigt bra i Alaska genom att ta ur innersulorna och låta dem luftas. Även om skaftet inte blev helt snustorrt varje gång, var det ändå tillräckligt, och vi slapp släpa på tunga blöta kängor.

      /Peter

  5. Skoelände…..
    Tycker att just skor är den svåraste pusselbiten i min utrustning och lyckas inte hitta något riktigt bra alternativ. Gore-Tex kängor är sköna så länge de håller tätt och det inte är för varmt ute. Skor utan membran blir genomblöta och därför snabbt kalla. Gummistövlar är säkert praktiskt på många vis men jag hittar inga som är sköna och dessutom riskerar man väl att bli blöt inifrån istället då de är helt täta. Har därför börjat snegla lite åt skalkängor typ Lundhags, men är lite skeptisk….
    – Är inte skalkängor beroende av att man har ganska mycket o/e tjocka sockar?
    – Betyder inte det ett problem på sommarhalvåret?
    – Vad är vitsen med ett kunna torka kängorna över natt om man inte kan torka sockarna?

    • Hej!
      Ja, det är svårt att hitta optimala skodon som passar till allt. Tanken med skalkängor är ju att det ska vara lättare att anpassa efter olika förhållande. De är ofta lite rymligare i tådelen vilket gör att man kan bygga på med tjockare strumpor när det är kallt utan att det blir för trångt. På sommaren funkar de som vanliga vandringskängor och du behöver oftast inte ha fler strumpor än normalt. En tunn ullstrumpa närmast foten och en mellantjock över funkar perfekt för mig på fjällvandringar. Sen ser jag till att alltid ha ett par torra ombyten. Lundhagskängor har cellgummi i botten så de håller ganska tätt. Dock behöver man vaxa dem i sömmarna om man ska vandra över myrar och annan blöt terräng.

      Det är svårt att torka kängor i fält och det är sällan man lyckas få dem helt torra över en natt. Fördelen med skalkängor är att de inte blir lika dyblöta och tunga som fodrade kängor kan bli, och det går faktiskt att få dem någorlunda torra om man gör på rätt sätt. Men jag brukar först och främst satsa på att försöka torka innersulan + strumporna. Jag påbörjar aldrig en dagsvandring med fuktiga innerstrumpor.

      Hoppas du hittar din drömkänga ;-)

      Mvh Peter

  6. Hur gick det egentligen med jaure light i Alaska? Höll de tätt när det var ”kall och blöt väderlek”? Jag är intresserad av jaure high eller jaure light men är tveksam om jag vågar mig på kängor utan gore-tex.

    • Hej Anders!
      Det gick mycket bra. Man får lägga ner lite tid på att vaxa dem ordentligt bara. Sen är det ju nästan omöjligt att hålla sig helt torr på längre fjällturer, oavsett om man kör med Gore-Tex eller inte. En klar fördel med Lundhags är att man lättare kan anpassa klimatet i kängan och att den inte blir så tung och klumpig när den är blöt. Gore-Tex kängor är i princip omöjliga att torka i fält och man känner sig som en klumpfot när de väl blir blöta. Men men, smaken är ju som baken och man måste själv testa för att se vad man föredrar.

      Jag tycker att du ska testa ett par Lundhags, de blir bara skönare ju mer du använder dem ;)

      /Peter

      • Tack för svaret Peter. Har i alla år använt stövlar i skogen utom den obligatoriska tiden i M90. Vill prova kängor men har svårt att släppa greppet om stövlarnas 100-procentiga vattentäthet. Tror jag gör ett försök med Lundhags. Skall bara bestämma mig för standard eller light.

  7. Har testat massor kängmodeller och koncept genom åren. På min enda Sarek-vandring valde jag ett par Lundhags-kängor. Så länge det var blött (första 8 dagarna) hade jag inga problem med skavsår. Jag vadade i kängorna – tog ur strumpor och sulor – och det var aldrig några problem. Sen kom vi ut på Kungsleden och gick tre dagar i strålande sol, torrskott, då började kängorna skava! Inga problem, bara att tejpa fötterna så gick det bra. Men jag rekommenderar skalkängor i blöta förhållanden. Just för att de förblir lätta. Och torkar snabbare än vadderade kängor.

    Termen skalkänga: det är ju en skalkänga oavsett om den är 1-, 2- eller 3-lagers. Precis som en jacka. De flesta skaljackor är ju 2,5- eller 3-lagers, d v s att 2,5 lager eller 3 lager är laminerade till ett diffusionsmaterial (=vattentätt + andas). Nu måste ju Lundhagskängorna fettas in för att bli täta.

    Ha det så gött på tur’n!

  8. Måste bara fråga om du valde en storlek större än ”vanliga” skorna även om det är en opti-s läst ?

  9. Hallå.
    Jag är oxå i tagen att köpa kängor, funderar på Lundhags ranger high, jag ska gå mellan nikkaluokta-abisko och tänkte ta kebenekaise på vägen, är jag fel ute angående kängval?, är ju en djungel av olika kängor och min erfarenhet inte stor av just vandring.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>