Att planera en egen expedition

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om vad man bör tänka på när man planerar en egen expedition, den här gången med extra fokus på paddling. Ibland får jag frågor från folk om just detta. Det råd jag ger beror till stor del på vilken typ av resa de överväger, deras kunskapsnivå, hur länge de skall vara borta, vilka väderleksförhållanden de sannolikt kommer att möta och många andra faktorer. Det finns dock flera viktiga saker som man bör tänka på inför alla typer av resor, långa som korta, oavsett om du är nybörjare eller en erfaren äventyrare.

Det jag tar upp här är inte en fullständig lista av överväganden på något sätt. Istället har jag valt att fokusera på den del av planeringen som är särskilt avgörande för en lyckad expedition, men som tenderar att bli förbisedd eller ändrad i sista stund av många nybörjare. Om du funderar på att göra en tur i den närmaste framtiden kan dessa rekommendationer göra underverk för din komfort, säkerhet och trivsel.

Norman Wells, Kanada 2011

Vädret
Av alla faktorer som påverkar framgången och trivseln på en expedition, har ingen större eller mer varierande effekt än vädret. Intressant nog, är detta ett område där många slarvar med att samla in tillräckligt med information. Jag antar att det beror på att man har anpassat sig vid det ordnade vardagslivet, med klimatkontrollerade byggnader, säsongsspecifika bildäck etc. En värld där vi kan resa säkert mellan olika platser utan att behöva oroa oss för moder naturs krafter. På en expedition, särskilt när du är ute på vattnet, förlorar vi den lyxen och blir starkt mottagliga för kraften i vind och vågor.

Innan du ger dig ut på en resa, är det viktigt att förstå vilka väderförhållanden du kan stöta på, och sedan förbereda dig för detta. Till att börja med, undersök alltid de rådande trenderna i vind och nederbörd för regionen du kommer att vistas i. Låt oss anta att du kommer att planera en veckolång paddling över Ålands hav. Då bör du åtminstone söka på nätet för att ta reda på maximal nederbörd och maximala vindhastigheter som inträffat i området under juli månad de senaste åren. Detta kommer att ge dig en ganska bra uppfattning om nederbörd och vindförhållanden du troligtvis kommer att stöta på under din resa. (Kom dock ihåg att moder natur älskar överraskningar)

Månaden fram till din resa, bör du också hålla daglig koll på vind, nederbörd och (om möjligt) vågförhållandena i det område du planerar att besöka. För exempelvis en löpande logg över det dagliga vädret under de senaste två veckorna fram till resan. Detta kommer att hjälpa dig att avgöra om väderleken har varit ovanligt hård eller mild för året, det ger även en annan indikator på vilken väderlek du förmodligen kommer stöta på när du åker.

Slutligen, vara medveten om det ”allmänna humöret” av vädret i det område du besöker. Är vädret i området känt för att ändra snabbt, eller är det i allmänhet konsekvent för dagar eller veckor åt gången? Är det vanligt med god sikt med enstaka regnskurar eller är det mer sannolikt att himlen exploderar i ett brusande skyfall under flera timmar varje vecka? Är vindarna generellt starkare på morgonen, mitt på dagen eller kvällen? Om du har studerat vädertrenderna för området, bör du redan kunna besvara många av dessa frågor, men innan du ger dig ut på din expedition, är det också värt att ställa några frågor till lokalbefolkningen om det typiska vädret för området.

Logistiken
Förutom vädret, kan otaliga andra faktorer (som har med den lokala miljön att göra) komplicera resandet, hindra komforten eller äventyra säkerheten under din expedition. Dessa logistiska faktorer påverkar varandra i större eller mindre grad, men jag har delat in dem i olika kategorier för tydlighetens skull. Här har jag listat några av de grundläggande, viktigaste frågorna som du bör tänka på inom varje kategori. Återigen, detta är inte uttömmande listor, men förhoppningsvis får det igång dina tankar om viktiga överväganden du annars kanske förbiser. Svara på nedanstående frågor så ärligt som möjligt.

Ensam genom Yukon 2011

1. Vattenförhållanden
Ska du vistas i ett område som omfattas av tidvatten? Om ja, hur märks det och hur dramatiska är förändringarna i vattnet, och vid vilken tidpunkt uppstår tidvattnet? När och var är vattnet sannolikt mer lämpat för landstigning? Är vattnet du korsar ovanligt kallt? Om så är fallet, vilken typ av skydd behöver du för att undvika att bli nedkyld? Och i så fall, hur kommer kylan i vattnet påverkar omgivande lufttemperaturen nattetid? Är det ett område som omfattas av starka strömmar? Finns det områden som är särskilt kända för stora vågor? Vilken typ av vattenrenare eller avsaltare är nödvändig för att omvandla vatten till dricksvatten? Är vattnet grumligt eller mättad med alger? Om så är fallet, packa med extra reningsfilter. Finns det tåligare mikroorganismer som dvärgbandmask i vattnet? Om så är fallet, kommer reningstabletter vara tillräckligt för att döda dem, eller behöver du en mekanisk vattenrenare?

2. Topografi
Är det område du paddlar genom grunt eller djupt, eller både och? Är stränderna steniga, sandiga, platta, kantade med klippor eller har tät skog? Finns det bekväma landstigningsplatser och skyddade vikar, eller kommer du köra din kajak genom stora vågor med risk att landa på vassa klippor? Finns det säkra landstigningsplatser med några hundra meters mellanrum, eller kommer du att paddla flera kilometer mellan rimliga anhalter? Hur kommer konturerna i landskapet påverka eller omdirigera de rådande vindarna längs sträckan? Finns det sträckor med långa öppna platser som kan bygga upp särskilt höga vågor om vinden kommer från rätt håll? Finns det platser där vågorna kan skapa ett ”förvirrade” hav? Finns det grunda sektioner med kraftigt forsande vatten? Om din kajak/kanot går sönder, finns det en möjlig väg att vandra för att få hjälp? Finns det områden med magnetiska avvikelser som kan påverka kompassen? Finns det alternativa vägar som kan vara att föredra och är säkrare under hårda väder-och vindförhållanden?

3. Djur och insekter
Finns det älg, björn, ekorrar, rävar eller andra djur som kräver särskild uppmärksamhet när du förvarar mat, tar hand om matlagning och avfall? Vet du hur du skall agera om du stöter på ett farligt djur i lägret? Vilken typ av insekter finns på den plats du besöker, vid den tiden på året? Om så är fallet, vad behöver du för skyddsåtgärder? Är du utrustad på rätt sätt och är tillräckligt kunnig för att behandla getingstick, fästingar, spindelbett, ormbett och andra skador som åsamkas av djur? Har du allergier eller ett medicinskt tillstånd som kan kräva särskild uppmärksamhet vid sådana skador?

4. Avstånd
Avstånd måste övervägas noga i förhållande till din uthållighet, din paddlingpartners och de logistiska faktorerna ovan. Sätt dagliga sträckor genom att uppskatta det maximala avståndet den svagaste paddlaren i din grupp kan paddla, och sedan minska den siffran till 2/3 eller 1/2. Till exempel, om den svagaste paddlaren i ditt sällskap känner sig säker på att han/hon kan paddla en sträcka på upp till 25 km per dag, bör du planera att faktiskt paddla 12 till 17 km per dag. Jag paddlar vanligtvis 25 till 40 km per dag under en soloexpedition, men jag brukar planera för 15 till 30 km. Kom ihåg, det är inget fel med att ligga före tidsplanen och färdigställa en resa tidigare än planerat. Om du sätter upp för höga mål kommer du att känna press av att du överanstränger dig varje dag bara för att hålla schemat. Att utsätta sig själv för detta kommer bara att förstöra resan för alla inblandade.

Det är också oerhört viktigt att vara flexibel och planera för oförutsedda händelser. När jag planerar en lång resa, spenderar jag timmar över kartor och märker upp lämpliga rastplatser var 5 till 8 km (eller ännu närmare om resan passerar genom farliga vatten). Ofta lägger jag in dem alla i min GPS så att jag inte behöver titta på kartan för att hitta dem. Även om jag nästan aldrig stannar vid dessa platser, vet jag alltid var man kan hitta nästa lämpliga rastplats om en nödsituation uppstår, om vädret blir dåligt, eller om jag bara behöver vila eller äta.

På Mackenziefloden i norra Kanada 2011

5. Kost
Många spendera lite eller ingen tid åt att planera en ordentlig kost för resan. Riktig kost är ett av de mest vitala delarna för att du skall få en lyckad expedition, särskilt om du kommer att paddla eller vandra långa sträckor. God planering är avgörande för om din kropp får den mängd kalorier som behövs för att du skall kunna prestera på topp.

Den typ av mat du packar med kommer att vara starkt beroende av din personliga smak. Varför? För om maten inte smakar bra, kommer du inte äta den. Om du inte äter den, kommer du inte få i dig tillräckligt med näring. Dessutom kommer välsmakande mat att höja din moral. Jag börjar alltid med att planera mina måltider genom att skriva ner en lista över alla mina favoriter, som är lätta att packa, lätta att tillaga och som har ett bra närings-och kalorivärde. Sen gör jag val baserade på vikt, volym och näringsvärde. Detta kan vara en utmaning första gången du planerar en resa, men det blir lättare för varje resa du gör då du så småningom får en bättre uppfattning om vilken mat som tilltalar dig på en expedition. Ett tips är att under, eller efter turen, skriva ner den mat du gillar och inte gillar, samt hur mycket krångel det tog att tillaga dem. Denna lista kommer att vara ovärderlig när du planerar din nästa resa.

Om det däremot är din första resa och du inte har en bra känsla för vilka måltider som kommer att fungera bra, finns det två saker du kan göra: (1) be om råd från en erfarna människor, och (2) räkna kalorier. Det första alternativet är självförklarande, det andra förtjänar mer förklaring. Jag försöker planera mina måltider så att jag kommer att förbruka cirka 2000 kalorier per dag, då räknar jag inte med ”snacks” mellan måltiderna. Med andra ord, när du lägger upp din frukost, lunch och middag, bör kaloriintaget hamna någonstans i närheten av 1800 – 2200 kalorier. ”Snacks” som power bars, flap jacks och choklad kan lägga till så mycket som ytterligare 1000 kalorier. Det kan hända att ditt behov av kalorier är högre eller lägre än mitt, beroende på din kroppsvikt, din ämnesomsättning, och hur mycket man anstränger sig varje dag på resan.

Kolhydrater är lätt att få i sig men proteiner är desto svårare på grund av deras ömtåliga natur. Kött är exempelvis ofta svårt att få in i en expeditionsdiet, men andra klassiska proteinkällor såsom jordnötssmör, Corned Beef och protein-bars är i allmänhet effektiva. Fisk är också en bra källa till protein om du råkar vara i ett bra fisketerritorium. Packa med lite kryddor och det blir fantastisk gott. Oavsett proteinkälla är det särskilt viktigt under längre resor för muskeluppbyggnaden. Utan tillräckligt med protein, kommer dina muskler börjar förlora styrka redan efter några dagar. Om du vill hålla uppe farten, ska du se till att få in proteiner i dina måltider så ofta som möjligt.

Min första fisk i Kanada efter två veckor med frystorkad mat, gissa om jag var glad!

6. Hälsa & Säkerhet
Planera aldrig en expedition på antagandet att du kommer vara frisk och lycklig under hela resan. Det är förvånansvärt många som planerar en lång resa med liten eller ingen hänsyn till det medicinska. Varje expeditionsdeltagare bör åtminstone bära med sig en del anti-inflammatorisk medicin som voltaren, en effektiv lokal antibiotika, gasbinda, och vattentålig plåstertejp. Se även till att packa med mediciner som krävs för att behandla personliga sjukdomar såsom astma, allergier, diabetes, migrän och så vidare. Var också medveten om att kostförändringar som normalt sker under en expedition (i form av frystorkade måltider, ökat intag av ”snacks” etc.) kan ställa till det för din mage. Mitt tips är därför att du alltid packar med några diarré-tabletter för säkerhets skull.

Säkerhet är ett väldigt brett ämne som sträcker sig långt utöver de grundläggande hälsofrågorna. Det innefattar allt från att bära med sig en extra paddel, till att packa rätt utrustning för att kunna rena dricksvatten, veta hur man använder en nödsändare med mera. Kom ihåg, att bara ha rätt utrustning inte är tillräckligt, du måste också kunna använda den. Jag testar själv min utrustning mycket noga innan jag ger mig ut och brukar även skriva en del recensioner här på min blogg. Läs exempelvis min uvärdering av SPOT II Tracker.

7.Partnerskap
Partnerskapet är även en viktig del som lätt underskattas, speciellt inför längre resor. Den grundläggande regeln är att testa partnerskapet innan man ger sig ut på en lång expedition tillsammans.
Enklaste sättet är att göra flera kortare turer tillsammans innan man engagerar sig i en långväga resa. Det är viktigt att ni upprättar en stark grund av tillit, kommunikation och ömsesidig förväntan inför den kommande resan. Tro mig, mitt uppe i en expedition är inte platsen att ta reda på om du och din partner inte litar på varandra eller gillar varandras sällskap. Det är inte heller platsen att börja reda ut skillnader eller att ta itu med varandras humörsvängningar. Undvik en usel (och potentiellt katastrofal) upplevelse genom att göra flera resor med övernattning tillsammans först. Red ut vem som ansvarar för vad, vilken paddeltakt ni båda föredrar, vilka tider ni föredrar att äta och så vidare. Jag skulle kunna fördjupa mig mer i ämnet men då skulle detta inlägg bli alldeles för långt.

På väg över Tempelfjorden på Svalbard, 2007

Packningen spelar roll
Hur dumt det än låter, så är det många som väntar in i det sista med att provpacka sin kanot/Kajak/ryggsäck för första gången. Jag har även själv gjort detta misstag några gånger. Tyvärr är dagen för resan inte rätt tid att inse att hälften av din utrustning inte passar i din ryggsäck eller i packluckorna på kajaken. Det är mycket smartare att provpacka flera dagar i förväg. Försök att packa allt precis som du tänker förvara det under själva turen. Skriv sedan ner ordning och placering på allt så du slipper fundera på det när du väl är på plats. I framtiden kanske du inte behöver den här placeringslistan, men under de första resorna kan det vara smart. Jag tycker själv att det är extremt användbart för att optimera min packning strategiskt. Vill du veta mer om hur du packar din kajak eller ryggsäck så finns det en hel del information på nätet. Jag har även en hel del personliga tips om hur du packar för en expedition.

Slutliga kommentarer
Även om detta inte är en fullständig lista av de överväganden som leder till en lyckad expedition, kommer mina råd hjälpa dig att starta i rätt spår genom att tvinga dig att tänka om i viktiga frågor som många nybörjare förbiser eller ignorerar. Som regel försöker jag lära mig så mycket som möjligt om alla delar av resan. Jag avsätter alltid minst en hel månad (efter att jag har fått tag på nödvändiga kartor) till att planera min resa och samla in kunskap om området jag ska vistas i. Internet är ett värdefullt verktyg i detta avseende. I de flesta fall, om du söker efter information om det praktiska, hittar du antingen de svar du söker, eller en speciell person som har den kunskap du behöver.

Så, vad väntar du på? Börja planera!