På vandring i Skuleskogen

I fredags bilade jag och min bror upp till Höga Kusten för att vandra ett par dagar i Skuleskogens Nationalpark. Sist vi gjorde något äventyrligt tillsammans var för tolv år sedan, så den här helgen var verkligen efterlängtad.

Om Skuleskogen Nationalpark

Skuleskogen är en av kustlandets få återstående storskogar. Här kan du vandra i dagar, njuta av frodiga bäckskogar eller gå ut på de karga hällmarkerna och hänföras av de mäktiga vyerna. Trots att Skuleskogen berördes av omfattande avverkningar under 1800-talets senare hälft ger många av nationalparkens skogsmiljöer idag en känsla av urskog och vildmark. Här finns ett rikt djurliv med bland annat bäver, gråsäl och brunbjörn. Fåglar finns det också gott om, rödlistade hackspettar, tranor, havsörnar mm.

Bildad: 1984
Storlek: ca 3000 hektar
Unikt: Spår av landhöjningen, storskog, rikt djurliv.
Läge: Örnsköldsviks och Kramfors kommuner i Västernorrlands län.

Vi utgick ifrån Friluftsbyn som är en inspirerande stugby och camping precis vid foten av Skuleberget. Här har man Skuleskogens Nationalpark och havet precis runt knuten, vilket gör Friluftsbyn till en perfekt bas för många olika aktiviteter i Höga kusten-området. Det är också en trevlig plats att bara hänga på om man vill träffa likasinnade.
Här kan man t ex välja att bo i små friluftsbodar som är byggda i ett samarbete med några av Sveriges främsta friluftsföretag. Det finns nio bodar och jag fick bo i Gränsfors bod, som är inredd med yxor på väggarna 🙂

Vår vandringsrutt

Nationalparken har tre entréer. Vi startade i entreé syd och gjorde en rundvandring genom Skuleskogens mest spektakulära miljöer. Från den här entrén når man t ex det berömda Slåttdalsberget med Slåttdalsskrevan ganska snabbt.

Vandringen var mestadels lätt då vi följde en väl markerad led, men terrängen var bitvis ganska brant och det kändes i benen vid dagens slut.

De röda punkterna visar var vi stannade till

Entreé syd – Slåttdalsberget

De första två kilometrarna vandrade vi på en slingrande stig genom högstammig granskog. Överallt fanns gamla stora granar och mycket död ved, både stående och liggande. När vinden svepte genom skogen gnisslade och knakade det i träden. Det var verkligen avkopplande att vandra i den tysta skogen. Plötsligt insåg man hur en riktig skog ska se ut, inga monotona gran- eller tallåkrar här inte.

Leden var spångad på ganska många ställen, annars var det ganska mycket sten och knotiga rötter. Vid ett par tillfällen passerade vi bäckar med friskt dricksvatten.
Här är ett klipp som visar lite hur naturen ser ut.

Efter ett par kilometer började stigningen upp mot Slåttdalsberget där terrängen var betydligt kargare, med röda granitklippor och gles skog med knotiga tallar. Berget står majestätiskt i mitten av Skuleskogens Nationalpark. Det ligger inte längst själva huvudleden men kan enkelt besökas genom en avstickare.

Vädret var strålande vackert men det var ganska kyligt i vinden så vindjackorna åkte på när vi tog rast. När vi satt där på en klipphylla såg vi en rovfågel segla över våra huvuden. Det var svårt att avgöra exakt vilken fågel det var men det såg ut att vara en vråk av något slag.
Väl uppe på berget bjöds vi på en magiskt vacker utsikt över hav och skog. Härifrån såg vi bland annat Mjältön som är Sveriges högsta ö.

Högsta punkten med utsikt över havet och öarna

Slåttdalsberget – Tärnättholmarna

Efter någon kilometer började vi närma oss Slåttdalsskrevan. Den är väldigt speciell, med en smal gång omgiven av två lodräta, cirka 40 meter höga bergssidor. Kanske sådär 100 meter lång, och det ekade mellan bergväggarna när vi pratade med varandra. En mycket udda bergsformation, väl värd besöket. Upplevelsen av den här skrevan blir helt klart bäst när man kommer söder ifrån.

När vi kom ut ur skrevan öppnade landskapet upp sig igen med makalöst vacker utsikt över Tärnättsjöarna. Sjöarna och skärgården bildar en vinjett som är helt fantastisk. Vid den första sjön finns en liten nödstuga och eldstad för den som vill ta rast. Vi valde dock att vandra vidare och fortsätta ner till havet och Tärnättholmarna.

Stigen ner till havet var mycket brant och vi passerade genom ytterligare en djup skreva innan vi kom ner i den frodiga granskogen där det var mer lättgånget. Överallt låg omkullvräkta träd och multnande stammar. Det kändes som att vandra i en riktig trollskog.

Utsikt över Tärnättholmarna

Tärnättholmarna ansluter båda till fastlandet via landbryggor av sand. På utsidan av holmarna fanns härliga klippor att ta rast vid.
Tärnättholmarna med dess skyddade vikar

Lunch vid vattnet.

Tärnättholmarna – Entreé syd

På eftermiddagen följde vi leden längs havet, hela vägen tillbaka till entreé syd, där vi hade parkerat bilen. Den här sträckan var mycket lättvandrad med fin stig som slingrade sig fram genom vacker granskog. Då och då passerade vi små skyddade vikar med fina sandstränder. Längs stigen fanns många rotvältor, ibland var det som ett plockepinn av träd som hade vält. Här fanns också ett par mindre bäckar där vi kunde fylla på med friskt dricksvatten.

Runt kl 17 anlände vi till entreé syd och bilen. Det kändes i fötterna att vi hade gått hela dagen men det var absolut inte en svår vandring. Den här rundturen kan vem som helst klara av, så länge man har okej grundkondition och skor anpassade för terrängen. Nedan följer lite tankar om utrustning.

Utrustning för dagstur i Skuleskogen

Skuleskogens terräng är kuperad så packa så lätt som möjligt så blir vandringen behagligare. Man ska dock komma ihåg att vädret kan växla snabbt, så tumma inte på säkerheten. Sen är mobiltäckningen i det närmaste obefintlig inne i skogen, vilket gör att man måste ta sig ut till havet eller upp på någon av bergstopparna för att få täckning.

Här är en lista på bra utrustning för en dagstur i Skuleskogen.

Ryggsäck 30-40 liter
En lätt ryggsäck med höftbälte. Även om du inte packar med så mycket saker är det skönt med en ryggsäck som sitter bra och avlastar. Jag hade med min Fjällräven Helags 45 medan min bror hade en Osprey Talon 33.

Stabila skor
Vad du har på fötterna är kanske den viktigaste delen i din utrustning. Lätta trekkingskor med stabil och greppvänlig sula funkar bra. Jag använde mina Hanwag Salt Rock som jag är mycket nöjd med. De är inte vattentäta men funkar bra så länge det inte är för blött i markerna. Fördelen är att de är lätta men ändå stabila.

Lätta vandringsbyxor
Ett par lätta vandringsbyxor som tål lite slitage är sköna att gå i. Jag använde ett par Tierra Pace Pant (370 gram), som är lätta, stretchiga och ventilerar bra.

En lätt vindjacka
Det kan blåsa en hel del vid kusten. En lätt vindjacka är mycket användbar och tar knappt någon plats alls. Jag packade med min Fjällräven High Coast Wind Anorak. Den tål slitage och lättare regn. Den har också en stor, användbar ficka på bröstet. Det är inte den lättaste vindjackan men den kan å andra sidan användas till många olika aktiviteter. Annars är t ex Houdini Air 2 Air Wind Jacket ett ultralätt alternativ.

Kompakt stormkök
Är du själv eller med en kompis och bara behöver koka upp vatten, räcker det med ett litet stormkök. Primus Lite+ är perfekt för 1-2 personer som har med frystorkad mat. Brännare plus gas ryms i kastrullen.

Andra saker som är bra att ha med oavsett vandringens längd.

T-shirt/underställströja
Ullstrumpor
Regnkläder
Fleecetröja
Keps/solhatt
Tunna handskar
Mobiltelefon i skyddande fodral
Karta & kompass
Ett litet sjukvårdskit
Toalettpapper
Liten kniv/multiverktyg
Tändare/tändstickor
Solglasögon
Vattenflaska