Kläder för sydliga breddgrader

Kläder som har utformats för varmt väder ska kunna utföra flera uppgifter. För många människor är ett snabbtorkande tyg viktigt: ett plagg som kan tvättas, torkas över natten och användas igen nästa dag är perfekt. Tyget måste också tillåta luften att cirkulera fritt över huden, vilket hjälper till att hålla dig sval. Det måste också stå emot solens strålar i syfte att motverka solbränna.

Under de senaste åren har man börjat UV-klassa vissa kläder, liknande solskyddsfaktor (SPF) i solkrämer. Australien var det första land som införde en standard för specifikation och test av kläders UV-skydd. Standarden kom 1996 och innehöll begreppet Ultraviolet Protection Factor, UPF, som ett mått på skyddsfaktorer för kläder. Kläderna delades in i olika skyddskategorier: ”Excellent” (UPF 40-50+), ”Very Good” (25-39) och ”Good” (15-24). Om du t.ex. bär ett plagg med UPF 20, tillåts endast en tjugondel av UV-strålarna att passera genom klädesplagget.

Det är värt att komma ihåg att inte alla tillverkare UV-klassar sina tyger med UPF, så bara för att ett plagg säljs utan en UV-klassning betyder det inte att det inte ger något skydd. Däremot, på grund av de stora skillnaderna i fråga om material, är det omöjligt att bedöma hur väl ett tyg motstår solen bara genom att titta på det.

Faktorer som påverkar textiliers skyddseffekter

1) Täthet
Ju tätare textilier är, desto mindre UV-strålning passerar igenom.

2) Tjocklek
Ju mer material textilier innehåller, desto mer UV-strålning absorberar de.

Täthet och tjocklek är de faktorer som är mest avgörande för graden av UV-skydd. Beroende på dessa kan samma material variera från att släppa igenom 10 % av UV-strålningen (bomulls-T-shirt) till att i praktiken vara ogenomträngliga (denim). Att hålla upp tyget mot ljuset och se hur mycket synligt ljus som släpps igenom ger en uppskattning av tygets UV-skydd.

3) Material
Vissa material absorberar mer UV-strålning än andra. Nylon-elastanblandningar ger mest solskydd medan polyester-bomullsblandningar har de lägsta värdena.

4) Färg
Eftersom många färgämnen absorberar UV-strålning, påverkar pigmentet solskyddet. Kraftigt färgade textilier skyddar bättre än ofärgade eller svagt färgade. Färgning kan öka skyddet upp till fem gånger eller ännu mer beroende på vilket pigment som används.

5) Fuktinnehåll
UV-skyddet ändras hos många material när de blir våta. Hos bomull, som är bland de material som påverkas mest, kan skyddet minska till hälften, medan material som polyester ger ökat skydd då det blir blött.

6) Design och passform
Löst sittande kläder skyddar bättre än tättsittande.

Tips på bra kläder

Skjortor
I extremt varma och torra förhållanden, föredrar många äventyrare komforten i en bomullsskjorta. I varmt och fuktigt väder kan det bli lite mer komplicerat. Bomullsskjortor har nämligen en tendens att mögla och skaver i fuktiga förhållanden, medan en åtsittande skjorta i 100% syntet, som snabbt transporterar bort svett från huden kan göra att bäraren känner mycket obehag. I tropiska miljöer föredrar jag oftast skjortor med blandning av bomull och polyester, det är enligt mig den bästa kompromissen mellan komfort och hållbarhet.

Byxor
Samma riktlinjer för material i skjortor gäller även för byxor, dock är det värt att tänka på att byxor ofta är utsatta för mer slitage än en skjorta. Om du ska vandra i obanad terräng, såsom en tät djungel, kan det vara värt att hålla utkik efter byxor med ripstop-väv, vilket gör att slitstyrkan blir hög trots att materialet är relativt lätt. Observera att dessa material inte är myggsäkra. Det är också bra om byxorna är förstärkta på utsatta delar såsom knän, benslut och bak.

Se till att byxorna är tillräckligt långa för att kunna fästas över dina kängor i syfte att hindra småkryp. Byxor med Zip-off-funktion är smidiga, då du enkelt kan omvandla dem till ett par shorts. Värt att tänka på, är att det i vissa länder kan uppfattas som stötande att blotta för mycket hud.

Huvudbonader
En av de viktigaste klädesplaggen för varje solig destination är en bredbrättad hatt. Bredbrättade huvudbonader skuggar ansikte och nacke, medan en hatt med liten skärm i stort sett bara skyddar hjässan. En så kallad legionärskeps med avtagbart nackskydd kan också vara ett bra val.

Hatten bör också ha ventilationshål, så att luften kan cirkulera fritt runt huvudet. Vissa hattar kan rullas ihop för bättre packbarhet. Detta är en mycket uppskattad funktion när du t.ex. vandrar i varierande miljöer och vill ha hatten lättåtkomligt i fickan. En hatt kan också skydda ansiktet från bitande insekter såsom mygg och knott. Om du behöver använda ett myggnät över huvudet, är en bredbrättad hatt optimal, eftersom att den kan hålla upp myggnätet ordentligt med ett bra avstånd från ansiktet.

Ett annat populärt klädesplagg, särskilt i ökenområden, är en shemagh (Palestinasjal). Den kan användas för att skydda halsen, eller virad runt ansiktet under en sandstorm. I varma och fuktiga klimat, är en tunnare halsduk ibland att föredra för att torka svett från pannan. Resten av tiden kan den bäras runt halsen för att förhindra att insekter kryper ner i skjortan.

Väderskydd
En annan användbar utrustningsdetalj i tropikerna är en poncho. Denna vattentäta cape är ofta mer användbar än en regnjacka och regnbyxor, eftersom den tillåter att luften kan cirkulera fritt runt kroppen. Dock är det värt att komma ihåg, att i väldigt fuktiga miljöer kommer även de bästa och mest tekniska membranplaggen vara oförmögna att ventilera tillräckligt. Även om det kan kännas som om plaggen läcker, är det förmodligen svetten som har kondenserats på insidan av plagget.

Extra kläder
Slutligen, erfarna djungelutforskare ser alltid till att de har en torr uppsättning kläder för att vila och koppla av i under slutet av dagen, även om det innebär att du måste hoppa i dina våta kläder igen följande morgon. Reservkläderna kan hållas torra genom att du packar dem i en vattentät packpåse eller väska. Mindre, vattentäta, fodral kan också användas för att hålla kartor, elektronisk utrustning och andra förnödenheter torra i oväder eller när du t ex korsar en flod.

Skodon
Terrängen, klimatet och ryggsäckens vikt är faktorer som påverkar vilka skodon som är lämpligast. Handlar det om vandring i ökenklimat är en slitstark tygkänga eller sko som ventilerar bra att föredra. Den ska ha fastsydd plös och stötdämpande sula. På så vis kan den hantera både klassiska sandöknar och grusöknar.

Om du är på väg in i en fuktig djungel måste du acceptera att du kommer bli blöt om fötterna. Med detta i åtanke, är det ofta bättre att välja skor eller kängor som kan släppa ut vatten som kommer in. Dock ska du se till att ventilerna inte är för stora så att småkryp kan ta sig in. Skodon med Gore-Tex-membran är ofta ett dåligt val då de hindrar vatten som kommer in från att rinna ut.

På nätet finns oändligt med åsikter om vad man ska ha på fötterna vid olika typer av vandring. Vissa föredrar att vandra i lätta skor och kombinera dessa med damasker (gaiters) för extra skydd, andra tycker att kängor är skönast och ger bäst skydd. Personligen föredrar jag kängor framför skor när jag vandrar med full packning, de ska ge bra stöd men inte vara för tunga.

Strumpor i ull eller syntet är att föredra framför bomullsstrumpor, eftersom bomull binder väta och ger skavsår.

Där har ni lite tips om klädsel för varma äventyr.

Vandring genom Eucalyptusskog på Tasmanien