Vildaste vägen genom Sarek
I början av September åker jag och min färdkamrat Fredrik återigen till Sareks Nationalpark, denna gång för att ta oss an södra sidan av Rapadalen, som är den vildaste och mest krävande delen. Rapadalen är nästan fem mil lång och den södra sidan har ytterst få eller inga stigar alls att följa. Den största utmaningen kommer därför bli att origentera sig fram i den täta björkskogen med alla dess vattendrag som rinner kors och tvärs. Det oberäkneliga vädret är en annan del att ta ställning till. Rapadalen är nämligen ett av Sveriges nederbördsrikaste områden, så det gäller att vattenskydda packningen ordentligt. Att stå blöt och trött mitt ute i ödemarken kan knäcka den mest erfarne vandraren, det har jag själv fått erfara under en av mina tidigare turer i området. Men är man bara väl förberedd så kan detta vägval bjuda på en oförglömlig vildmarksupplevelse.
Färdvägen
Vi kommer att flyga in med helikopter från Kvikkjokk och bli avsläppta i rapadeltat vid porten till Sareks Nationalpark. Därifrån kommer vi följa den södra sidan av Rapadalen upp till knutpunkten vid ”Rovdjurstorget”. Väl där har vi många valmöjligheter och vi har valt att inte låsa oss fast vid en plan. Vandrar man i Sarek måste man kunna vara flexibel. Målet är i alla fall att ta sig upp till Ritsem och vi har 8 dagar på oss. Mer detaljerad info om färdvägen kommer jag att blogga om lite längre fram.
Västra sidan av södra Rapadeltat med Skierfe-klippan till vänster i bild
Om utrustningen
Mycket har hänt med friluftsutrustningen de senaste sju åren, främst handlar det om att prylarna har blivit mer packbara. Första gången jag vandrade genom Sarek vägde min packning 30 kg. Denna sommar är målet att göra samma vandring med hälften så mycket vikt på ryggen, utan att tumma alltför mycket på komforten. Om man ser till att skaffa ”rätt” utrustning så kan man med lätthet komma ned i 15kg (ryggsäcksvikt) på en veckas tur inklusive mat.
Nu är det så att både jag och Fredrik råkar jobba på Naturkompaniet, vilket är en klar fördel just när det kommer till valet av den bästa utrustningen. I nästa blogginlägg kommer jag att jämföra gammal och ny basutrustning, så att ni ska få en bild av de största skillnaderna.
Mvh Peter
September lär ju var grymt fint med höstfärger. Och de blodtörstigaste djuren borde ha lugnat ner sig så att ni kan ägna er åt älg och björn i stället. Skidade ju igenom där för någon vecka sedan (bilder, berättelse och eventuellt film kommer) och tänkte att det där snåren och träsket måste vara svårforcerat på sommaren. Tufft men fint.
Jepp, har hört att det ska vara en tuff men fin väg. Skicka gärna text och bild så ser jag till att du får något för besväret 😉