Vildmarksskolan – lavar som mat och medicin

Lavar_inivildmarken

Tänk vad mycket mat det finns i naturen, mat som vi i många fall inte vet om. För att inte tala om alla medicinalväxter som förmodligen skulle kunna lindra eller bota många sjukdomar. Mycket av det jag skriver om nedan har jag lärt mig genom Svenska Överlevnadssällskapets utbildningar, som jag gick för drygt 10 år sedan. Det handlar om gamla beprövade kunskaper som tyvärr är på väg att försvinna i dagens moderna samhälle. Just det här inlägget är inriktat på lavar.

Lavar
Lavarna är en grupp växter som har stor betydelse som föda och medicin under överlevnadssituationer. Det är främst tre sorter som är ätbara: Islandslav (1), Manlav (2) och Tuschlav (3). Islandslaven växer i glesa tallskogar tillsammans med renlavar. Manlav är vanlig i gamla skogar i norra Sverige där den växer på träden. Tuschlav förekommer i hela landet längs kuster och fjällområden, på klippor och bergväggar. Lavar producerar bland annat kolhydrater som kan liknas vid stärkelse. Dock innehåller de flesta lavar (förutom tuschlaven) beska eller bittra ämnen som ger ätmotstånd och därför bör lavarna lakas ur innan de tillreds genom kokning.

Man kan inte laka ur lavarna i enbart vatten då det inte räcker för att få bort ämnena. Man måste antingen medföra en kemikalie, t ex bikarbonat (eller någont annat basiskt just för att neutarlisera lavsyran). Har man inget med sig ut i skogen får man gå den långa vägen och tillverka en egen lösning av askan från lägerelden. En så kallad asklutlösning.

Tuschlav
Tuschlav innehåller inga bittra lavsyror och kan därför kokas och ätas utan urlakning. Halten stärkelse är hög (12,8 g/kg torr vikt) liksom proteinhalten (107,9 g/kg torrvikt). Tuschlav kan användas kokade eller torkade och malda i grytor och soppor. Utan urlakning kokas laven i vatten 45 – 60 minuter. Smaksätt eller blanda i annan föda, t.ex. köttbitar, smaksättning (lök + blåbär) och rötter. Koka ytterligare 20 min.

Urlakning av lavar
1. Lägg laven i asklutlösning (se nedan) eller i en lösning natriumkarbonat (2 matskedar per liter) eller bikarbonat (3 matskedar per liter).
2. Krama ur laven då och då och låt stå i några timmar. Kan du värma den till 40-50 grader så är det bra.
3. Skölj lavarna noggrant i nytt vatten ungefär 3 gånger, så att all lut försvinner
4. koka sedan lavarna i nytt vatten i ca 45 minuter. Det går även bra med köttbuljong.

Så gör du en asklutlösning
Asklut innehåller kaliumkarbonat. Den bästa askan får man från björkved, men all sorts aska går bra.
1. Lägg askan i vatten, ungefär en liter aska till två liter vatten.
2. Värm blandningen och låt den småsjuda i 1-2 timmar, se till att den inte vidbräns.
3. Sila därefter askan genom t ex en snusnäsduk. Den filtrerade vätskan är din asklutlösning.
4. Lägg i lavarna och låt blandningen dra enligt ovan. Askluten kan användas flera gånger.

Askluten kan du även använda till andra saker, som tvättlösning för kläderna t.ex.

Efter urlakningen måste lavarna kokas innan de kan ätas. Ju längre lavarna kokas desto mer upplösta blir de i vattnet och desto lättare att äta. Låter man vattnet svalna bildas en geléliknande massa. Detta beror på att kolhydrater kokas ur laven.

Lavar för medicinskt bruk
För medicinskt bruk vid sårvård är det främst gulvit renlav och skägglav som använts. Den torkade laven smulas ner i det rengjorda såret och verkar bakteriedödande vilket påskyndar läkningen. Skägglaven växer på gamla barrträd, främst i Norrland. Ofta kallar man felaktigt alla lavar som växer i träden och ser ut som ”skägg” för skägglav. Egentligen kallas alla dessa för hänglavar. Skägglaven känns igen på den vitgula färgen. Tittar man på närmare håll ser man att grenarna har en massa korta små trådar. Drar man i en huvudsträng så skall den ha som en bark som spricker med en seg mittsträng som kommer fram. Lavens gula färg kommer från ett ämne som heter usninsyra och som är bakteriedödande. Skägglaven har använts flitigt bland Nordamerikas indianer för att behandla och tvätta brännskador. Mald skägglav (och gulvit renlav) har även använts mot mag- och tarmsjukdomar, då lavsyran inte påverkar kroppens egna tarmbakterier.


Torkad skägglav har använts som förband. En näve lav kan kokas i 10 minuter i en liter vatten och användas vid sårtvätt.


Bruna hänglavar

Bilden är från Pärlälvens fjällurskog i lappland och på träden ser man bruna hänglavar. Notera de mörka partierna på stammarna i översta bilden. Att dessa lavar frodas är ett gott tecken på att luftföroreningarna är låga. hänglavar är mycket känsliga för luftföroreningar och de har på senare år minskat i våra norrländska skogar. Torkad manlav är förresten ett utmärkt tändmedel vid elduppgörning men plocka dem bara i nödfall.

/Peter Persson

Dela detta
  • 6
    Shares

One Comment on “Vildmarksskolan – lavar som mat och medicin

  1. Tjena Peter! Roligt att du tar upp detta ämne, en gammal kunskap som är väl värd att ta upp. En nära och gammal vän till mig är själv instruktör i Svenska överlevnadssällskapet :-) måste även säga att din sida är väldigt bra,så även dina filmer. Ha det gott därute :-)

    Mvh Nicklas ifrån Skåne.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>