Om Peter Persson
Mitt namn är Peter Persson, äventyrare, vildmarksentusiast och filmskapare. Jag är 44 år gammal och bor med min familj i Sollentuna i Stockholm. Jag är en man som verkligen älskar allt som har med vildmarksäventyr att göra. Ända sen jag var liten har jag haft en väldigt stark upptäckarglädje i mig och jag har, Read More
I dag var jag ute och testade nya Flatpack Grill & Firepit från UCO Gear. En lättanvänd och kompakt friluftsgrill i rostfritt stål. Allt du behöver göra är att veckla upp den och sätta gallret på plats, så är grillen redo att användas. När den är ihopvikt ryms den lätt i en vanlig dagsryggsäck. En riktigt användbar grill som sätter guldkant på lägerlivet. Funkar även utmärkt som portabel eldstad. Så, skippa de värdelösa engångsgrillarna och skaffa en riktig friluftsgrill istället.
I höstas fick jag mina nya vinterkängor från Lundhags för testning. Modellen heter Skare och jag har använt dem i stort sett hela hösten och vintern. Första gången jag såg dem var när jag satt och bläddrade i Lundhags workbook under en kafferast på jobbet och jag fastnade för dem omedelbart. Det var precis sådana kängor jag hade letat efter till min vintervandring – skalkängor med löstagbart ullfoder. Lite senare dök Skare upp på ISPO i München (världens största vintersportmässa) och där vann modellen pris som bästa sko 2016.
Om Lundhags Skare
Som de flesta Lundhagskängor är Skare gjord av läder med bottendel i cellgummi. I jämförelse med andra vinterkängor är den ganska lätt. Men, det som verkligen sticker ut är den löstagbara innerskon som är gjord av ullfilt. Efter en lång dag på tur kan du bara ta ur innerskorna och låta dem torka separat. På så sätt torkar kängorna mycket snabbare. Om du tältar kan du värma innerskorna i sovsäcken, så slipper du köra ner fötterna i stelfrusna kängor på morgonen. Dessutom funkar innerskorna utmärkt som tofflor i kalla fjällstugor.
Så testades kängorna
Lundhags Skare har varit mina enda kängor den här vintern. Jag har gått i dem till vardags under i stort sett hela vintern, och ju mer jag använder dem desto skönare blir de. Under januari och februari vandrade jag ca 3 mil i veckan med kängorna. Men den riktiga prövningen var under mitt stora skogsäventyr i lappland i mitten av mars. Då hade jag snöskor på kängorna och vandrade genom ett stort urskogsområde med 18 kg packning på ryggen. Här är ett kort klipp på kängorna.
Komfort
Kängorna är fantastiskt behagliga att gå både långt och länge med och jag har aldrig känt en tillstymmelse till skav. Dock kändes de lite trånga i början, men det gav med sig när innerskorna väl hade format sig efter fötterna. Man måste lägga ner lite extra tid på att gå in Lundhags kängor, men när de väl är ingångna sitter de som gjutet på fötterna.
Isoleringsförmåga
Tack vare den varma ullinnerskon, behöver jag sällan använda tjocka ullstrumpor i kängorna. På min snöskotur i lappland hade jag bara en tunn ullstrumpa närmast foten och en mellantjock utanpå, mer behövdes inte för att hålla fötterna varma i kylan. Dock var det aldrig kallare än minus 10 grader.
Skare har också en rymlig tåbox som erbjuder gott om plats för tårna, vilket gör det lättare att hålla tårna varma.
Vattenavvisning
När det kommer till vattenavvisning finns det inte mycket att klaga på. Lite vax på sömmarna är allt som behövs för att stänga blötsnön ute. Vid ett par tillfällen fick jag in lite snö i kängorna, men det orsakades av att jag råkade trampa igenom snön ända till låren när jag tog av mig snöskorna.
Sulgrepp
Yttersulan ger bra grepp på de flesta underlag, även på packad snö. Men på ren is blir kängorna ganska hala. Vad jag vet är det bara sulor med metalldubbar som ger bra fäste på blank is.
Slutsats
Jag är väldigt nöjd med Skare-kängan och jag ser redan fram emot nya vildmarksturer med snöskorna. Nu ska kängorna vårdas och ställas undan för säsongen.
/Peter
Det är verkligen dystra tider för Europas sista gammelskogar. I Slovakien pågår just nu en kampanj för att rädda tjädern. De senaste tio åren har tjädern minskat kraftigt och håller på att utrotas. Anledningen är det intensiva och expansiva kalhyggesbruk som förs. Utvecklingen i skogsbruket liknar den i Sverige. De riktiga skogarna omvandlas till plantager och där kan inte många skogslevande arter överleva.
I över 20 år har jag vandrat, paddlat och skidat i Sveriges mest avlägsna skogar och fjäll. Därmed har jag skaffat mig en ganska tydlig bild av hur våra skogar faktiskt ser ut, och jag har själv bevittnat hur skogar med höga naturvärden har trasats sönder av stora kalhyggen och nyanlagda skogsvägar. För en friluftsmänniska som mig är det helt ofattbart med detta ohållbara skogsbruk. Det är en katastrofal utveckling just nu och jag ryser när jag tänker på hur det kommer se ut när mina barnbarn växer upp. Kommer det ens finnas någon riktig skog kvar?
Det blev visst ett ganska deppigt inlägg i kväll 
I morgon tar jag nya tag.
/Peter
Senaste kommentarerna