Godmorgon gott folk! Strålande vackert väder i dag. Vi befinner oss just nu vid foten av berget Kjerag i Lysefjorden. Gårdagen inleddes med ca 2,5 mil kajakpaddling in i den dramatiskt vackrakarta_adventure_academy Lysefjorden med nattläger nedanför berget Kjerag. I dag kommer vi att starta med vandring upp för världens längsta trätrappa (4444 trappsteg), upp till Kjeragbolten, som är en stenbumling som sitter fastkilad i en skreva på berget. Där kan den modige ta ett svindlande steg ut på stenen och stå en kilometer ovanför Lysefjorden. Det kommer förmodligen suga i låren ordentligt när vi vandrar upp dit, speciellt för eleverna som har fullastade ryggsäckar.

Här kommer ett klipp som visar gårdagens paddling. Filmklipp från dagens vandring kommer under dagen.

/Peter

I skrivandets stund befinner sig 20 elever i Norge för att påbörja den sista utbildningsdelen i Adventure Academy 2017. Det handlar om den älskade och fruktade äventyrsveckan, även kallad ”Hell Week”. I år kommer vi att hålla till i det vackra fjordlandskapet runt Stavanger. Här kommer elverna sättas på prov inom olika områden, såsom kajakpaddling, vandring och överlevnad. För att lyckas måste eleverna samarbeta och ta sig i mål som ett sammansvetsat team.

Jag själv befinner mig på hemmaplan och bevakar allt i sociala medier. Jag kommer att posta inlägg från Hell Week regelbundet här på bloggen, men du kan också följa äventyret live på Adventure Academys Facebooksida eller på Instagram.

/Peter

Den magnetiska kompassen är ett gammalt navigeringsverktyg som används för att ange de fyra riktningarna: norr, söder, öst och väst. Den består bland annat av en magnetiserad nål som ställer in sig enligt jordens magnetfält för att peka norrut. Om du är vilse i vildmarken utan kompass, kan du göra din egen med hjälp av en bit av magnetiserad metall och ett kärl med vatten.

Gör så här:

Bestäm vad som ska användas för din kompassnål. En kompassnål kan göras av vilken bit av metall som helst som kan magnetiseras. En synål är ett enkelt och praktiskt val, särskilt eftersom det är ett objekt som du normalt hittar i ett första-hjälp-kit. Du kan också prova med ett gem, rakblad, säkerhetsnål eller hårnål.

För att magnetisera synålen (eller en liknande bit av järn) drar man nålen upprepade gånger åt samma håll över en tygbit – nylon eller silke är bra. Om du råkar ha en magnet i närheten kan du magnetisera nålen ännu bättre genom att stryka den mot magneten ca 20 gånger. Alltid åt samma håll.

När nålen väl är magnetiserad släpper du den på ett litet löv eller en tunn barkbit i ett kärl med vatten. Såvida inte lövet eller barkbiten väger för mycket kommer nålen att ställa in sig i nord-sydlig riktning.

En annan variant är att hänga synålen i en tunn tråd (se till så att inte tråden snor sig och därmed vrider nålen fel) så ställer den in sig i nord-syd-riktning. Denna variant funkar även med ett vanligt rakblad.

Mvh Peter

Hallå gott folk! Här kommer resultatet i veckans gissningstävling. Det var ca 200 personer som deltog och många var nära att gissa rätt. Dock var det endast en person som gissade mitt i prick. Vinnaren blev Lee Fraser som gissade på Primus Microntrail med tiden 3:55 min.

Ett riktigt stort grattis till dig Lee. Maila mig dina uppgifter så kommer det ett fint pris med posten.

Till er andra kan jag bara säga bättre lycka nästa gång. Hoppas ni är med och tävlar igen 🙂

Godnatt!

I dag ska vi jämföra två nya lättviktsbrännare som har kommit ut på friluftsmarknaden, MSR Pocket Rocket II och Primus MicronTrail Stove. Båda brännarna är flaskmonterade, dvs att man skruvar dem direkt på gasflaskan och när de inte används så viks de ihop och tar mycket liten plats. Två smidiga brännare för dig som vandrar ensam och vill få ner vikten på packningen, men de funkar också bra som backup-kök om ditt huvudkök t ex skulle gå sönder.

MSR Pocket Rocket II väger endast 73 gram medan Primus MicronTrail väger 90 gram (eller 80 gram utan piezotändare). Båda tillverkarna hävdar att köken kokar upp 1 liter vatten på ca 3 minuter. Om detta stämmer återstår att se.

Se filmen och skriv ditt svar här på bloggen så är du med och tävlar om ett fint pris. Vinnaren koras på söndag den 7/5. Lycka till!

/Peter

I går blev det en liten fisketur med lunch i vindskydd. Det var mycket vackert väder med endast svag vind och den starka vårsolen fick vattnet att glittra. Jag fick ett par fina abborrar men annars var det ganska dött. Men, det var mest skönt att få vara vid vattnet och filosofera lite.

I dag var jag ute och testade nya Flatpack Grill & Firepit från UCO Gear. En lättanvänd och kompakt friluftsgrill i rostfritt stål. Allt du behöver göra är att veckla upp den och sätta gallret på plats, så är grillen redo att användas. När den är ihopvikt ryms den lätt i en vanlig dagsryggsäck. En riktigt användbar grill som sätter guldkant på lägerlivet. Funkar även utmärkt som portabel eldstad. Så, skippa de värdelösa engångsgrillarna och skaffa en riktig friluftsgrill istället.

I höstas fick jag mina nya vinterkängor från Lundhags för testning. Modellen heter Skare och jag har använt dem i stort sett hela hösten och vintern. Första gången jag såg dem var när jag satt och bläddrade i Lundhags workbook under en kafferast på jobbet och jag fastnade för dem omedelbart. Det var precis sådana kängor jag hade letat efter till min vintervandring – skalkängor med löstagbart ullfoder. Lite senare dök Skare upp på ISPO i München (världens största vintersportmässa) och där vann modellen pris som bästa sko 2016.

Om Lundhags Skare
Som de flesta Lundhagskängor är Skare gjord av läder med bottendel i cellgummi. I jämförelse med andra vinterkängor är den ganska lätt. Men, det som verkligen sticker ut är den löstagbara innerskon som är gjord av ullfilt. Efter en lång dag på tur kan du bara ta ur innerskorna och låta dem torka separat. På så sätt torkar kängorna mycket snabbare. Om du tältar kan du värma innerskorna i sovsäcken, så slipper du köra ner fötterna i stelfrusna kängor på morgonen. Dessutom funkar innerskorna utmärkt som tofflor i kalla fjällstugor.

Lundhags_Skare_ullfoder

Så testades kängorna
Lundhags Skare har varit mina enda kängor den här vintern. Jag har gått i dem till vardags under i stort sett hela vintern, och ju mer jag använder dem desto skönare blir de. Under januari och februari vandrade jag ca 3 mil i veckan med kängorna. Men den riktiga prövningen var under mitt stora skogsäventyr i lappland i mitten av mars. Då hade jag snöskor på kängorna och vandrade genom ett stort urskogsområde med 18 kg packning på ryggen. Här är ett kort klipp på kängorna.

Komfort
Kängorna är fantastiskt behagliga att gå både långt och länge med och jag har aldrig känt en tillstymmelse till skav. Dock kändes de lite trånga i början, men det gav med sig när innerskorna väl hade format sig efter fötterna. Man måste lägga ner lite extra tid på att gå in Lundhags kängor, men när de väl är ingångna sitter de som gjutet på fötterna.

Isoleringsförmåga
Tack vare den varma ullinnerskon, behöver jag sällan använda tjocka ullstrumpor i kängorna. På min snöskotur i lappland hade jag bara en tunn ullstrumpa närmast foten och en mellantjock utanpå, mer behövdes inte för att hålla fötterna varma i kylan. Dock var det aldrig kallare än minus 10 grader.

Skare har också en rymlig tåbox som erbjuder gott om plats för tårna, vilket gör det lättare att hålla tårna varma.

Vattenavvisning
När det kommer till vattenavvisning finns det inte mycket att klaga på. Lite vax på sömmarna är allt som behövs för att stänga blötsnön ute. Vid ett par tillfällen fick jag in lite snö i kängorna, men det orsakades av att jag råkade trampa igenom snön ända till låren när jag tog av mig snöskorna.

Sulgrepp
Yttersulan ger bra grepp på de flesta underlag, även på packad snö. Men på ren is blir kängorna ganska hala. Vad jag vet är det bara sulor med metalldubbar som ger bra fäste på blank is.

Slutsats
Jag är väldigt nöjd med Skare-kängan och jag ser redan fram emot nya vildmarksturer med snöskorna. Nu ska kängorna vårdas och ställas undan för säsongen.

/Peter

Det är verkligen dystra tider för Europas sista gammelskogar. I Slovakien pågår just nu en kampanj för att rädda tjädern. De senaste tio åren har tjädern minskat kraftigt och håller på att utrotas. Anledningen är det intensiva och expansiva kalhyggesbruk som förs. Utvecklingen i skogsbruket liknar den i Sverige. De riktiga skogarna omvandlas till plantager och där kan inte många skogslevande arter överleva.

I över 20 år har jag vandrat, paddlat och skidat i Sveriges mest avlägsna skogar och fjäll. Därmed har jag skaffat mig en ganska tydlig bild av hur våra skogar faktiskt ser ut, och jag har själv bevittnat hur skogar med höga naturvärden har trasats sönder av stora kalhyggen och nyanlagda skogsvägar. För en friluftsmänniska som mig är det helt ofattbart med detta ohållbara skogsbruk. Det är en katastrofal utveckling just nu och jag ryser när jag tänker på hur det kommer se ut när mina barnbarn växer upp. Kommer det ens finnas någon riktig skog kvar?

Det blev visst ett ganska deppigt inlägg i kväll 🙁
I morgon tar jag nya tag.

/Peter

När det handlar om att bära tunga packningar, är Osprey Xenith 88 en av de bekvämaste ryggsäckarna jag någonsin har testat. Det är en stor ryggsäck med ett riktigt bra bärsystem och flera smarta detaljer. Den är främst framtagen för veckolånga fjällvandringar och krävande expeditioner där mycket prylar måste bäras med till exempelvis ett basläger. Osprey Xenith har vunnit flera priser, bland annat för att vara den bästa ryggsäcken för längre resor. Den har testats av seriösa guider på expeditioner i Alaska, där packningarna vägde runt 30 kg i upp till tre veckor. Själv har jag använt min Xenith 88 på två veckolånga fjällvandringar med packningar runt 20-23 kg samt på en kortare paddeltur. Ryggsäcken har levererat vid samtliga tillfällen.

Paddling_packraft_vildmark_jamtland

Osprey Xenith finns i tre storlekar, 75, 88 och 105 liter. Därtill kan du välja mellan två rygglängder, när du köper ryggsäcken, och rygglängden kan även justeras, så att du får en ryggsäck som passar just din kropp. Bärsystemet tillsammans med den integrerade ramen ger stabilitet och bra viktfördelning. Paddingen som används i höftbältet och axelremmarna håller hög kvalitet och din egen kroppsvärme gör att den formar sig efter just din kropp. Det är få ryggsäckar på marknaden som levererar lika hög komfort när du bär medeltunga till tunga packningar. I jämförelse med andra ryggsäckar som jag testat, är den här modellen lite styvare, vilket är bättre när du ska bära tungt, men det blir kanske lite overkill om du huvudsakligen ska bära medeltunga packningar.

Osprey_Xenith_back
Här ser man ryggpanelen som har som en lite klibbig yta vilket motverkar att ryggsäcken glider. Materialet är flexande och ger bra ventilation.

Osprey_Xenith_front
Många praktiska fickor, speciellt de stora stretchfickorna på fronten och sidorna.

Vikt
Xenith 88 är absolut ingen ultralätt ryggsäck, men den har ändå en bra balans av egenskaper och funktionalitet samtidigt som vikten är relativt låg (2380 gram). I jämförelse med likvärdiga modeller på svenska marknaden, är Xenith 88 definitivt en av de lättaste tunglastarna. Den är t ex 1070 gram lättare än Fjällräven Kajka 85, men hela 1420 gram tyngre än min ultralätta ryggsäck från Hyperlite Mountaingear, som väger 960 gram med en volym på 85 liter. Osprey Xenith 88 känns dock stabilare på ryggen när jag jämför båda tungt lastade, från ca 18 kg och uppåt.

Sammanställning
Plus: Superskönt bärsystem och många användbara fickor. Tilltalande pris.
Minus: Ej vattentät. Kan vara lite krånglig att ställa in första gången.