I dag fick jag och Fredrik våra nya expeditionsjackor (Fjällräven Sarek Trekking) med posten. Vi provade flera olika modeller innan vi bestämde oss för att köra på den här modellen. Jag hade med min ut i helgen och den satt perfekt, det är helt klart en rejäl jacka för vildmarken. Jackan är tillverkad i Fjällrävens klassiska G-1000 Original med en lång skärning och är utrustad med en mängd olika funktioner. Modellen är t.ex ganska vid med en bälgfunktion i ryggen, vilket jag uppskattar speciellt under paddling, samt att man kan få plats med värmeplagg när kylan slår till. Huvan är också väl tilltagen och formas som en tratt runt ansiktet för att skydda mot vind och regn. Jackan har även många rymliga fickor samt en mycket smart ficka på ärmen som rymmer GPS, nödsändare eller liknande.
Den här jackan har vi alltså tänkt att använda som ett allroundskal i Alaska. Materialet är tillräckligt kraftigt för att hindra mygg, står emot lättare regn (om man vaxar den), är vindtätt och klarar det hårda slitage som uppstår när man vandrar i snårig obanad terräng.
Naturkompaniet säljer Fjällräven Sarek Trekking Jacket >>
Till alla er som ska investera i ett nytt friluftskök till sommaren. Här kommer filmen från besöket hos Primus tidigare i vår.
Förra veckan blev jag och Fredrik inbjudna till Primus huvudkontor i Solna där vi fick se hur ett friluftskök blir till. Primus är ett genuint Svenskt företag som har tillverkat friluftskök ända sedan 1892. Roald Amundsen hade t.ex med sig ett kök från Primus i packningen när han var den förste att nå Sydpolen den 14 december 1911. Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay använde även ett Primus på Mount Everest när de nådde toppen den 29 maj 1953. Så, är det några som kan det här med friluftskök så är det Primus.
Primus utvecklar alla sina produkter själva, vilket gör att de har full koll på hela produktionsledet, från idé till framtagande av prototyper och slutligen färdig produkt. Prototyperna skapas faktiskt här i källaren i Solna, där Primus har en verkstad och ett laboratorium. Här testas produkterna om och om igen, bland annat i hård vind och sträng kyla, innan de till sist går iväg till tillverkningen i Estland.
Vi passade naturligtvis på att fråga mycket om olika kök och vi fick en del matnyttiga tips på hur man på bästa sätt servar ett kök inför en lång expedition. Vi kikade på många olika köksmodeller, bland annat ett smidigt enmanskök som heter Eta Lite, med patentsökt brännare som nu finns att köpa hos Naturkompaniet. För Projekt Alaska får det dock bli ett Omnilite Ti, som är ett prisbelönt flerbränslekök från Primus.
/Peter
Under långa och avlägsna resor måste kläderna man har med sig hålla måttet. Gör de inte det äventyras upplevelsen och i vissa fall även säkerheten. Därför har vi bara valt kläder med välkänd och beprövad funktion och kvalitet. Kläderna du ser i denna film är gjorda för att tåla hårda påfrestningar under lång tid, med andra ord håller de expeditionskvalitet.
Att klä sig rätt
Somrarna i Nordamerika är ungefär lika varma som somrarna i Sverige på samma nordliga breddgrad. Vi kommer därför att klä oss på ungefär samma sätt som på en fjällvandring. Man brukar prata om att klä sig med lager-på-lager-principen för att alltid hålla sig så varm och torr eller sval som möjligt. Det är lättare på sommaren att klä sig rätt och lagren blir ofta också färre.
Lager 1 – Det kroppsnära lagret
Lagret närmast kroppen har till uppgift att värma men samtidigt transportera bort överskottsvärme från kroppen, så att du inte blir kall. Här är det viktigt att du tänker på att välja rätt material. Ull, syntet eller en blandning av ull och syntet är bra val. Bomull ska du aldrig använda då det blir vått, binder fukten som sedan kyler.
På långa turer är ullen att föredra. Ullen leder bort fukt, värmer även när den är fuktig och håller sig fräsch även efter många dagars användning. Om du tycker att ”vanlig” ull är obehaglig mot kroppen skall du testa merinoull, som har tunnare och finare fibrer som inte sticks. Underställ i syntet transporterar bort fukt och torkar snabbt, vilket är perfekt vid korta högintensiva aktiviteter. Nackdelen med syntetunderställ är att de blir sunkiga ganska snabbt samt att de värmer sämre än ullunderställ.
Lager 2 – Mellanlagret
Lager 2 ska isolera och ventilera kroppen genom att driva fukten vidare samtidigt som värmen inte ska lämna kroppen i onödan. Ull, fleece och andra syntet och ullblandningar är bra alternativ. Dessa plagg, tex ull och fleccetröjor, bör ha dragkedjor eller andra öppningar så att man kan öppna upp när man behöver ventilera ut överskottsvärme. Många väljer att under skalbyxorna bara ha kalsong/trosa och långkalsong. Ett tips om det är mycket kallt, är att använda ett par underbyxor/shorts med korta ben ovanpå långkalsongerna för att hålla sig varm men utan att svettas för mycket.
Lager 3 – Skallagret
Skallagret ska skydda mot vind, regn och/eller snö. Det ska hålla dig torr. Andningsförmågan på dessa plagg beror på vilken aktivitet du utför. Du kan bli fuktig eller våt mellan lager 2 och 3 om du svettas och plaggen inte släpper igenom fukten tillräckligt fort. I regnställ är material som Gore-Tex och Event att föredra, då de både hindrar vätan utifrån och släpper ut fukten från kroppen. Plagg i bomulls-och syntetblandning fungerar även utmärkt som ytterplagg. Dessa plagg är slitstarka och kan oftast impregneras med t ex vax för att stå emot lättare regn.
På hösten och vintern kan det behövas ytterligare ett förstärkningslager, som isolerar och värmer. Det brukar oftast handla om en jacka i dun eller syntet som tas på vid raster i vinterklimat. Tänk på att välja plagg som kan komprimeras så mycket som möjligt för att inte ta för stor plats i packningen.
Mössa
Blodet cirkulerar genom hjärnan och här tappar vi mycket värme. Mössan är därför viktig i din expeditionsoutfit, den fungerar som ett termoslock som håller dig varm. Tjocklek och vindgenomsläpp är beroende på aktivitet och väder. För att skydda mot stark sol är en hatt väldigt användbar.
Sockor och strumpor
Det är viktigt att hålla fötterna torra. Du håller då lättare värmen och du minskar risken för skavsår. Byt alltid till torra strumpor innan du påbörjar vandringen. Yllestrumpor är att rekommendera.
Vantar
Om det är kallt är det lager på lager som gäller, en inre vante som värmer och en yttre som står emot snö och vatten. Alternativt en fodrad vante när det är riktigt kallt. På paddelturer och vandringsturer kan det vara bra med en slitstark arbetshandske i vind- och vattenavvisande material. Det kan även vara skönt att ha med ett par tunnare ”liners” i ull som ombyte.
Skor/kängor
Vridstyv och tjock mönstrad sula som isolerar underifrån och ger bra grepp på varierande underlag. Vattentät med Gore-Tex-membran eller så vaxar du kängan för vattenavvisning. En läderkänga behöver underhållas med vax eller fett för att lädret skall må bra, oavsett om kängan har Gore-Tex-membran eller inte.
Packlistan så här långt:
Icebreaker Tech T Lite >>
Icebreaker Anatomica Boxers >>
Icebreaker Oasis Legging >>
Aclima Warmwool Granddad Shirt >>
Fjällräven Sarek Trekking Jacket>>
Tierra Back Up Jacket>>
Tierra Back Up Hybrid Pant>>
Fjällräven Keb Trousers >>
Woolpower Zip Turtleneck >>
Hestra Neopren Adventure >>
Hestra Work Glove>>
Smartwool Hiking System Light >>
Hanwag Tatra Top GTX >>
Arcteryx Ebroidered Bird Cap >>
Fjällräven Byron Hat Thin >>
Lundhags Cover Boots >>
Mer information om Projekt Alaska följer så håll ut 😉
/Peter
Många spendera lite eller ingen tid åt att planera en ordentlig kost för resan. Riktig kost är ett av de mest vitala delarna för att du skall få en lyckad expedition, särskilt om du kommer att paddla eller vandra långa sträckor. God planering är därför avgörande för om din kropp får den mängd kalorier som behövs för att du skall kunna prestera på topp.
Den typ av mat du packar med kommer att vara starkt beroende av din personliga smak. Varför? För om maten inte smakar bra, kommer du inte äta den. Om du inte äter den, kommer du inte få i dig tillräckligt med näring. Dessutom kommer välsmakande mat att höja din moral. Jag börjar alltid med att planera mina måltider genom att skriva ner en lista över alla mina favoriter, som är lätta att packa, lätta att tillaga och som har ett bra närings-och kalorivärde. Sen gör jag val baserade på vikt, volym och näringsvärde. Detta kan vara en utmaning första gången du planerar en resa, men det blir lättare för varje resa du gör då du så småningom får en bättre uppfattning om vilken mat som tilltalar dig på en expedition. Ett tips är att under, eller efter turen, skriva ner den mat du gillar och inte gillar, samt hur mycket krångel det tog att tillaga dem. Denna lista kommer att vara ovärderlig när du planerar din nästa resa.
En stor del av vår mat i Alaska kommer att vara frystorkad, och där har vi valt varumärket Blå Band >> som tillverkar frystorkade rätter som smakar bra, har ett högt näringsinnehåll och är enkla att tillaga.
Om det däremot är din första resa och du inte har en bra känsla för vilka måltider som kommer att fungera bra, finns det två saker du kan göra: (1) be om råd från en erfarna människor, och (2) räkna kalorier. Det första alternativet är självförklarande, det andra förtjänar mer förklaring. Jag och Fredrik kommer att planera våra måltider så att vi förbrukar cirka 2500 kalorier per dag, då räknar vi inte med ”snacks” mellan måltiderna. Med andra ord, när du lägger upp din frukost, lunch och middag, bör kaloriintaget hamna någonstans i närheten av 2000 – 2500 kalorier. ”Snacks” som power bars, flap jacks och choklad kan lägga till så mycket som ytterligare 1000 kalorier. Det kan hända att ditt behov av kalorier är högre eller lägre än vårt, beroende på din kroppsvikt, din ämnesomsättning, och hur mycket du anstränger dig varje dag på resan.
Kolhydrater är lätt att få i sig men proteiner är desto svårare på grund av deras ömtåliga natur. Kött är exempelvis ofta svårt att få in i en expeditionsdiet, men andra klassiska proteinkällor såsom jordnötssmör, Corned Beef och protein-bars är i allmänhet effektiva. Fisk är också en bra källa till protein om du råkar vara i ett bra fisketerritorium. Packa med lite kryddor och det blir fantastisk gott. Oavsett proteinkälla är det särskilt viktigt under längre resor för muskeluppbyggnaden. Utan tillräckligt med protein, kommer dina muskler börjar förlora styrka redan efter några dagar. Om du vill hålla uppe farten, ska du se till att få in proteiner i dina måltider så ofta som möjligt.
/Peter
Att planera en expedition ordentligt samt att skriva och ordna en realistisk utrustningslista är en stor utmaningen. Det krävs oftast en massa förberedelser: Vi måste t ex lägga upp en rutt, göra research på denna, fixa flygtransporter, kontakta lokala organisationer, ordna eventuella tillstånd etc. När vi har bestämt rutten behöver vi sedan olika sorters utrustning. Om vi ska paddla forsande vatten behövs farkoster av något slag, ska vi vandra i obanad bergsterräng behövs stabila vandringskängor och ryggsäck, ska vi korsa glaciärer behöver vi stegjärn, rep, isyxa och så vidare.
Steg 1 – Karta och rutt
När jag planerar en expedition brukar jag börja med att skaffa en karta över området jag vill utforska, studera den och göra en första grovplanering. Jag börjar nästan alltid med att kika på satellitkartor i google maps innan jag skaffar fysiska kartor över området. Detta spar mycket tid och man får ofta otroligt bra information om hur terrängen ser ut. Ibland är satellitkartorna så bra att man nästan exakt kan se var forsarna börjar och slutar i ett vattendrag, hur tät skogen är, var bästa vägen upp för ett berg går mm. Men när man väl är på plats kan digitala kartor aldrig ersätta en topografisk papperskarta. I Kanada och Alaska är avstånden enorma, vilket kräver att man packar med flera kartor, oftast en översiktskarta över hela området samt flera kartor där området är nedbrutet med mer detaljerad information. För Projekt Alaska har vi en översiktskarta i skala 1:400,000 och 7 kartor i skala 1:50,000. Om vi tar 1:50,000 som exempel, så innebär det att 1 centimeter på kartan motsvarar 50.000 centimeter (eller 500 meter) på marken.
Jag och Fredrik har nu bockat av de första punkterna i planeringen, dvs bestämt resmålet, fixat kartor, kikat på olika rutter och gjort en ungefärlig tidsplan. Nästa steg blir att sätta ihop utrustningslistorna för expeditionen.
En fantastisk kortfilm som visar hur viktig vargen är för ett fungerande ekosystem. Efter nästan 70 års frånvaro återintroducerades vargen 1995 i Yellowstones nationalpark, USA. Detta har i sin tur lett till häpnadsväckande förändringar i ekosystemet. Titta och njut!
Vill du koppla av i naturen utan störande faktorer såsom skräp, slitage i terrängen eller buller? Vill du att även kommande generationer ska ha samma möjligheter att idka friluftsliv och vistas i naturen som du har? Du kan med dina egna val direkt inverka på hur mycket eller hur litet du belastar och påverkar miljön.
Naturturismen i Sverige har ökat otroligt mycket de senaste åren, vilket är positivt på många sätt. Men en ökad mängd besökare gör också att slitaget ökar på nationalparker och naturreservat. Om vi skall lyckas bevara vår vackra natur i framtiden måste vi tänka på hur vi beter oss i naturen. Nedan har jag samlat några viktiga miljötips som du kan ha i åtanke när du vistas i skog och mark.
Färdas i naturen utan att lämna spår eller störa djur
Detta borde vara en grundläggande princip för alla som vistas i naturen.
– Följ alltid områdets regler eller allemansrättens principer, då förorsakar du så liten skada och störning som möjligt.
– Iaktta djur med kikare på betryggande avstånd så att de inte störs.
– Lämna rovfåglarnas boträd och fågelskär i fred.
– Håll dig till markerade leder och stigar så långt det går. Ta ingen genväg eller gå inte bredvid stigen i onödan. Var försiktig i synnerhet på berghällar med lavar och blöta mossar då de är mycket känsliga för slitage.
– Dela upp en större grupp i mindre 4-5 personers grupper.
Varför?
När du rör dig i naturen, kan du oavsiktligt eller avsiktligt förorsaka skada eller störning, om du inte följer områdets regler eller de skyldigheter som ingår i allemansrätten. Då du använder kikare och teleobjektiv på kameran, kan du betrakta och fotografera naturen utan att störa faunan. Störningarna kan göra att ungarna dör.
På populära områden utsätts marken och vegetationen lätt för slitage. Då du håller dig till markerade leder och stigar, och inte genar i onödan, slits inte terrängen utanför stigarna. Om det inte finns några stigar, bör du undvika att röra dig i terrängpartier som ytterst lätt utsätts för slitage såsom bergshällar med flora och öppna myrar. Även sluttningar tål slitage sämre än jämn mark.
Stora grupper ger ofta upphov till störningar för faunan och andra friluftsmänniskor. Då man delar upp stora grupper i flera mindre 4-5 personers grupper, blir störningarna mindre och gruppens medlemmar har bättre möjligheter att göra naturobservationer.
Lämna inga spår av lägerelden
Detta är en annan viktig punkt som tyvärr alltför många struntar i. Tänk på följande när du slår läger:
– Använd hellre friluftskök än öppen eld vid matlagning.
– Om du gör upp en öppen eld, använd anvisade och iordningställda eldplatser om det är möjligt.
– Använd sparsamt av veden som transporterats till eldplatsen.
– Om klabbarna är torra och lättantändliga, kan tändveden placeras ovanpå de grövre klabbarna. På detta sätt brinner elden uppifrån nedåt och bränner största delen av de giftiga gaserna, som annars skulle stiga direkt upp i skyn.
– Kom ihåg att det alltid är förbjudet att göra upp öppen eld när varning för skogsbrand utfärdats.
– Riv inte näver eller ta inte korvgrillningspinnar från levande träd.
– Städa efter dig och sätt eldplatsens redskap på sina platser. Bränn inte aluminiumfolier eller andra förpackningar som innehåller obrännbara material. För bort ditt eget skräp!
Om du gör upp elden utanför anvisade eldplatser
Om du befinner dig i ett vildmarksområde utan anordnade eldplatser, tänk på detta:
– Elda inte direkt på berghällar – hettan spräcker nämligen bergsytan.
– Använd tidigare använd eldplats om det går.
– Om sådan inte finns, lösgör det översta mosstäcket och rulla det åt sidan. Lägg gärna stenar i botten för skydda underlaget.
– Samla lösa grenar från marken och eventuellt hyggesavfall till ved.
– Släck elden omsorgsfullt med vatten efter användningen och rulla tillbaka det blötlagda lösgjorda mosstäcket på sin plats. Lägg även tillbaka stenar som du har använt.
– Städa upp eldplatsen så bra efter dig, så att inget spår blir synligt efter ditt besök.
Varför?
Då du använder friluftskök, minskar du utsläppen och eventuellt slitage på terrängen. Genom att använda friluftskök eller brännved så sparsamt som möjligt, kan du minska de giftiga gaserna som uppkommer vid transport samt koldioxidutsläppen som bidrar till klimatförändringen. Då trä och smutsiga matsäcksförpackningar brinner frigörs giftiga rökgaser, såsom PAH-föreningar, kolos och kväveoxider.
Då skogen antänds mycket lätt då varning för skogsbrand utfärdats, är det alltid förbjudet att göra upp eld.
Eldplatsen hålls trivsam om du inte river näver eller bryter korvgrillningsspinnar från levande träd eller lämnar folieförpackningar, plast och annat skräp som inte går att kompostera.
Tälta miljövänligt
– Slå läger på iordningställda tältningsplatser, men högst ett eller två dygn i sträck. Om sådana inte finns, välj hellre en tidigare använd lägerplats än en helt ny.
– Undvik att slå läger på lav- och andra slitagekänsliga områden.
– Diska inte direkt i vattendragen. Ta diskvatten i ett kärl och tvätta matbesticken där. Häll ut smutsvattnet på land tillräckligt långt bort från vattendragen så att vattnet sugs in i jorden.
– Sköt om din personliga hygien så att miljön belastas så litet som möjligt. Skölj inte ut tvål och hårtvättmedel i vattendragen.
– Använd tältningsområdets toalett om sådan finns.
– Om det saknas toaletter på tältningsområdet, kan du gräva en liten grop för avföringen med en planteringsspade tillräckligt långt borta från vatten, källor, stigar och lämpliga lägerplatser.
– Täck över avföringen med den uppgrävda jordklumpen efter användningen. Använd toalettpapper sparsamt. Om du är försiktig, kan du elda upp toalettpappret så att det inte blir kvar i naturen.
– Ha som princip, att ej lämna det minsta spår efter dig på lägerplatsen. Gör inga bord, bänkar eller andra tillfälliga lägerkonstruktioner. Städa alltid bort alla spår från vistelsen innan du lämnar lägerplatsen.
Varför?
Då du slår läger på tältningsområden, slits marken och vegetationen ganska lite, eftersom tältningsområdena är planerade så att de tål slitage så bra som möjligt.
Fri tältning medför ibland olika typer av problem, såsom störningar, slitage och åverkan. Om du håller dig till områdets regler eller skyldigheterna inom allemansrätten, undviker du nämnda problem. Tältningen sliter mera på marken och vegetationen än vandring, eftersom man då stannar en längre tid på samma plats och ofta på ett slitagekänsligt område.
Matrester, fett, skräp och skum i strandvattnet vittnar om, att någon har diskat direkt i vattendraget eller att någon tvättat sig där. Det är motbjudande att ta vatten från ett sådant ställe för matlagning eller för att släcka törsten. Diskmedlet och matresterna kan dessutom öka risken för uppkomst av giftiga blågröna alger.
De mest motbjudande på lägerplatser är otäckt eller dåligt täckt avföring och toalettpapper. Förutom att det är motbjudande, kan det även förekomma sanitära problem, om kolibakterier förorenar vattenkällan eller rentav grundvattnet.
Om alla tar sitt ansvar och alltid strävar efter att lämna så få spår som möjligt, kommer vi kunna bevara vår vackra natur och vildmarkerna kommer förbli vilda.
I skogen kan en hammock vara ett lämpligare alternativ än tält, eftersom det inte sliter lika mycket på marken.
Källa: Forsstyrelsen.
Här kan du läsa mer mer om principen ”Leave No Trace”
/Peter
Just hemkommen efter en lyckad dag på vildmarksmässan i Stockholm. Det var mycket folk som besökte 24Hour Meals monter och provsmakade frystorkad mat och mjukkonserver. Måste säga att de nya rätterna för sommaren är supergoda, speciellt vildmarksgrytan som förmodligen kommer bli en favorit i mångas ryggsäckar framöver.
Senaste kommentarerna