vandringskangor_inivildmarken

Vad du har på fötterna är enligt mig den viktigaste delen av din utrustning, det märker du om inte förr åtminstone när du får skavsår eller ont i fötterna. Eftersom de flesta människor inte är vana att gå 5-8 timmar om dagen, får du dock räkna med ömma fötter efter en lång dag på fjället. Skavsår kan bli väldigt besvärligt ifall du är ute på långa vandringar, men de är lätta att undvika ifall du vet vad du ska göra.

Vissa förebygger skavsår genom att tejpa eller smörja utsatta delar av fötterna. Men det bästa grundläggande sättet att förhindra skavsår på, är att välja ett par välsittande skor anpassade för den aktivitet man skall utöva. Även strumporna är viktiga vilket många ofta glömmer bort. Strumpor i ull är oftast det bästa valet. Ullens fantastiska egenskaper håller foten varm, torr och fräsch, även efter flera dagars användning. Ett klassiskt tips är att köra med dubbla strumpor vid längre vandringar, på så sätt minskar friktionen mot foten och du får dessutom en skönare dämpning i skon.

Om man väl har fått ett skavsår är det viktigt att hålla såren rena. Blåsorna kan punkteras men man skall inte riva bort det döda skinnet eftersom underliggande hud inte hunnit utvecklas ännu. Det finns även speciella plåster man kan sätta på som andas och som håller borta bakterier och smuts.

I helgen spenderade jag tiden i min fars ”man cave” för att bygga mig en egen ”kameradolly”. För er som inte vet vad en dolly är så är det en räls med något på som kan rulla längs rälsen samt att man kan ställa kameran uppe på. Jag ville göra en portabel kameradolly som enkelt kan tas med överallt och nedan ser ni resultatet. Jag har även börjat bygga en hopfällbar variant med skateboard-hjul som kan rulla både på golv, rör och stegar. Mer om den lite längre fram.

Lite bilder från bygget. Alla delar (förutom kullagren och stativhuvud) hittade jag på Bauhaus och hela bygget kostade mig ca 250 kronor.

Efter cirka 2,5 timmars pulande var den klar för ett första test. Jag har döpt den till ”The Peter Persson Dolly” :)

vandra_latt_inivildmarken

Det är självklart att en lättare packning ger en skönare vandring och större möjligheter att njuta av färden. Däremot är det inte lika självklart för alla hur man bär sig åt för att banta sin packning, utan att det äventyrar säkerheten eller minskar komforten.

Många gör felet att ta med för mycket, både proviant och utrustning. Och då är man snart uppe i en ryggsäcksvikt på 25-30 kg. Därmed är en stor del av glädjen med vandring borta. Du behöver t.ex. inte en sovsäck som klarar -10 C° på sommaren, du behöver heller inte ett tremannatält om du vandrar ensam. Inte heller är det nödvändigt att kånka på en ryggsäck utformad för att bära 35 kilo i om du bara skall vandra längs en led och övernatta i stugor.

Det snabbaste sättet att lätta packningen är därför att titta på de största posterna i din grundutrustning: Ryggsäcken, tältet, sovsäcken, liggunderlaget och köket. Genom att byta dem mot lättare modeller kan grundvikten direkt minskas med flera kilon! Lättare prylar innebär även att de tar mindre plats, vilket gör att du kan använda en mindre och lättare ryggsäck. Att byta ut hela packningen på en gång är dock en dyr historia, så börja med att se över en sak i taget.

HMG_windrider_4400_inivildmarken

Ryggsäcken
En 50-65-liters ryggsäck bör vara tillräckligt för en 3-dagars vandring. En lätt och bra allroundmodell, som Osprey Exos 58 väger blygsamma 1230 gram. När jag vandrade genom Sarek för många år sedan, använde jag en 85-liters ryggsäck som vägde 3200 gram tom. Förra året gjorde jag en liknande tur med en 70-liters ryggsäck som väger 960 gram tom. Nackdelen med många lättviktssäckar är att de saknar justeringsmöjligheter och en del praktiska fickor. De är heller inte lika stabila att bära tungt i. Vissa superlätta modeller är också känsligare för slitage.

Tältet
Riktiga hardcore-vandrare använder oftast bara en tarp eller presenning som skydd mot väder och vind, insekter står de helt enkelt ut med. Om du istället föredrar tält på din vandring, är t.ex Hilleberg Enan ett bra val. Tältet är tillverkat i tunneldesign med en imponerande låg totalvikt på 1100 gram. Ett annat alternativ är att använda så kallade tarptents, som är en blandning av tarp och tält. De ger mycket låg vikt och fullt väderskydd under barmarkssäsongen, men kräver ofta att du använder vandringstavarna som stag. De kan också vara lite krångligare att sätta upp under vissa förhållanden.

Hilleberg_Enan_fjall_Peter_Persson

Sovsäcken
Dunsovsäckar är fortfarande det bästa valet om du vill ha låg vikt och liten packvolym. Dun är dock känsligare mot fukt än vad syntet är, något du bör ha i åtanke. En sovsäck som Marmot Phase 30 väger bara 500 gram med en komforttemperatur på 0,6 grader, ett bra val för sommar och höst i fjällen. Ultralätta sovsäckar är ibland lite smalare i modellen. Rätt sovsäck till rätt person under rätt förutsättningar innebär att en vandrare sparar både vikt och volym.

Liggunderlag
I dag väljer många uppblåsbara liggunderlag på grund av dess överlägsna komfort och packbarhet. Exped och Therm-A-Rest är två populära varumärken som tillverkar uppblåsbara liggunderlag med hög kvalitet. Visst, uppblåsbara liggunderlag kräver mer varsamhet än traditionella liggunderlag av cellplast, men tar du bara med dig ett litet reparationskit kan du enkelt reparera dem i fält. Jag har dock aldrig varit med om att dessa liggunderlag har punkterats på en vandring. På vinterturer kan det dock vara aktuellt att ha med ett lätt liggunderlag i cellplast som backup. Några superlätta varianter du kan kika på är Exped Synmat Ul Lite, Exped Doublemat Evazote och Therm-A-Rest NeoAir Xtherm.

Många bäckar små
Utvärdera din traditionella ”måste-ha”-lista. Vad kan lämnas hemma? Vad kan bytas ut för ett lättare alternativ? Tänk på prylar som du har medfört på tidigare resor men som du aldrig använde. Så småningom kommer grammen du sparar bli till en betydande vikt.

Att trimma ner vikten på packningen kan som sagt uppnås genom att byta ut en pryl i taget eller genom att bygga ett nytt packsystem från grunden. Oavsett vilket sätt du väljer bör du ha ett par saker i åtanke:

– När du bantar din packning, offra inte säkerheten! Släng t.ex inte ut ditt första-hjälpen-kit eller din förstärkningsjacka bara för att spara några gram.
– Inse att ultralätt utrustning inte är lika stryktålig som traditionell utrustning, och att den kräver lite extra omsorg för att den skall hålla.

Det här är bara några grundläggande tips på hur du får ner vikten på din packning. Ofta har folk en egen uppfattning om vad som är väsentligt för komfort och bekvämlighet, så kika gärna runt på nätet så hittar du garanterat fler tips kring detta ämne.

I nästa inlägg visar jag hur du packar på ett effektivt sätt.

Hoppas ni får en fin dag /Peter

En gruvboom som har vänt Norra Kanada in i landets snabbast växande ekonomi hotar nu en av kontinentens största orörda vildmarker, som ligger i Yukonterritoriet i norra Kanada.

Peel River, som rinner genom centrala Yukon, är pulsådern i denna orörda region som nästan är sju gånger större än Yellowstone Nationalpark, denna flod är bara en av de naturliga skatter som nu är eftertraktade av gruv- och oljebolgen.

Efterfrågan på mineraltillgångar i Yukon är nu så stark att man räknar med att territoriets ekonomi kommer att växa med i genomsnitt 7 procent under 2012 och 2013.

Hungern efter Kanadas naturresurser från snabbt växande utvecklingsländer som Kina och Indien kombinerat med ett varmare klimat och ny teknik för att bedriva gruvdrift, gör att olje- och naturgasbolag söker sig längre norrut.

Denna trend kommer inte att bli kortlivad, förutspår The Conference Board of Canada.
”Under de senaste två åren har nya gruvor nått produktionsledet i Yukon, och fler är planerade att starta under nästa årtionde. Från 2012 till 2025 kommer gruvandelen av Yukonterritoriets ekonomi att fördubblas. ”

Men motståndarna hävdar att miljön är alltför bräcklig, och de ekonomiska fördelarna alltför begränsade för att motivera de oundvikliga skador som kommer ske på naturen.

En stor frontlinje, bestående av urbefolkning och naturvårdare, har nu gått in i en eskalerande strid om Peel rivers flodområde, och de är fast beslutna att hålla området fritt från gruvarbetare och oljeborrare.
Källa: The Star.com


Hart River, som är en av bifloderna till Peel River. Foto: Juri Peepre

Min första kontakt med området var under en soloexpedition 2010, då paddlade jag ensam på Blackstone River och Peel River, ända upp till norra ishavet. Under mina tre veckor på floden fick jag på nära håll uppleva denna storslagna vildmark med dess rika djurliv. Jag kom även i kontakt med urbefolkning i Yukon (First Nations people) som lever här och som nu bedriver en stor kampanj mot de bolagen som vill exploatera området.

Här kan ni se en kort dokumentär om ”The Peel River Watershed Campaign”.

Mer om Peel River Watershed
Peel Rivers flodområde är en av de största och vackraste orörda naturområdena som finns kvar i Nordamerika. Peel river dräneras av sju stora floder som rinner otämjda genom mäktiga bergskedjor och lummiga dalar där naturen har lämnats ifred sedan tidernas begynnelse.

Området är hela ca 67.000 kvadratkilometer stort, saknar helt vägar, markerade stigar, campingplatser och bebyggelse. Endast de vilda växterna och djuren som lever i ett av Kanadas mest skiftande ekosystem.

Området har endast något hundratal besökare varje år, främst paddlare och jägare som söker sig in i den avlägsna regionen i kanoter, på hästryggen och i sjöflygplan.

Området är rikt på järnmalm, guld, uran, zink och andra mineraler samt olja och naturgas.

Gruvbolag har flera läger i kanten av flodområdet, i väntan på grönt ljus från regering, så att de kan rusa in med bulldozers och börja gräva.

Att bevara Peel river och dess bifloder är viktigt, inte bara för hela Nordamerika, utan även för hela världen. Flodområdet är kritiskt för överlevnaden av den omfattande naturen, det är även ett gammalt kulturlandskap för urbefolkningen (The First Nations), och regionen stödjer en spirande turistnäringen. De orörda älvarna, dalarna och bergen i flodområdet kommer bli ännu viktigare som en fristad för vilda arter som drabbas av effekterna av klimatförändringarna. Genom att bevara det, kommer vi att skydda en av de finaste kvarvarande boreala ekosystemen i världen.

Så vad väntar ni på, tryck på ”Gilla” och visa att vi Svenskar faktiskt bryr oss om naturen. Är vi tillräckligt många kanske vi kan få regeringen i Kanada att tänka om. Ni kan även gå in på själva kampanjsidan och skriva på uppropet för att visa ert stöd. Sidan hittar ni här:
Peel River Watershed Campaign

Jag kommer även att skapa upp en extra sida här på min site som beskriver alla hotade floder i området. Länk till den sidan kommer snart.

Trevlig midsommar / Peter

Att_sova_under_tarp_1

Om du vistas mest i skogen, antingen på vintern eller sommaren, kan en tarp vara ett bra alternativ till vanliga tält. En tarp är ett väderskydd som endast erbjuder tak, till skillnad från tält som skyddar från alla håll. Den består av en vattentät väv som du spänner upp i olika formationer som skydd för väder och vind. En bra tarp är lätt (mycket lättare än ett tält), välventilerad och billig. Dessutom gör den att du sover nära naturen, vilket jag själv uppskattar väldigt mycket. De främsta nackdelarna är att du inte är lika väl skyddad mot väder och insekter som i ett tält, men det kan enkelt lösas genom att kompleterara med ett vatten- och vindtätt sovsäcksöverdrag och/eller ett myggnät.

En tarp kan varieras på oändligt många sätt, det är bara fantasin och tillgången på förankringsmöjligheter som sätter gränsen. Att kombinera en tarp med exempelvis en hängmatta ger ett fullgott väderskydd med mycket låg vikt.

En tarp kan även med fördel användas ihop med ett tält för ökad komfort. Placerar du tarpen över tältets ingång ger den skydd för sol och regn, men den kan även användas separat eller mellan tält för att utöka umgängesytorna utomhus.

Tarpen skyddar mot alla typer av regnväder och ger utmärkt ventilation. För att spänna upp tarpen används vandringstavar, träd, pinnar eller annat passande. Vid fint väder kan du spänna upp tarpen högre och få ett rymligare och trevligare boende. Vid hård blåst och regn sänker du tarpen närmare marken. För att skydda sovsäcken mot inblåsande regn, fungerar en välventilerad bivacksäck som extra skydd.

Fördelar med en tarp:

– En bra tarp kan sättas upp på mindre än 60 sekunder och hjälper dig att hålla dig torr tills regnet upphör.
– En tarp är mycket lättare än ett tält.
– Tarpar är billigare än tält.
– I kombination med en hängmatta får du ett mycket bra skydd utomhus.
– Tarpar är perfekta som backup när du inte kan hitta naturmaterial att bygga ett vindskydd med.
– En tarp ger ett nödvändigt väderskydd med den rätta och sanna friluftskänslan bevarad.

Att_sova_under_tarp_2
Tarpen på bilden är en Hilleberg Tarp XP 10 från Naturkompaniet

Parlalven_2

Här kommer en stämningsfull bild som jag hittade när jag rensade mina bildmappar på datorn häromdagen. Den är från en magisk sensommarkväll i Pärlälvens Naturreservat i Jokkmokk 2008. Vi hade just slagit läger på en liten udde då skymningen kom vandrandes längs sjön. Vi satt helt tysta. Det enda som hördes var eldens sprakande och en korps vingslag när den lyfte från ett träd någonstans i den mörka natten. Det var då jag tog tillfället i akt och sprang upp på ett litet berg för att ta denna bild. Jag minns denna kväll så väl när jag tittar på bilden, bilder kan verkligen väcka gamla minnen till liv. /Peter

Nu har det kommit ett högkvalitativt friluftskök (Wildstove Woodgas Stove) som eldas med små pinnar, kottar eller vilket brännbart material man än råkar ha till hands. Detta gör att man slipper släpa på gas eller T-sprit när man ska ut i naturen och inte vill (kan/får) tända en brasa för att laga mat. Köket är lätt att tända, är ekonomiskt och har en ren förbränning. Designen påminner faktiskt mycket om Trangia-köken, med samma goda stabilitet och packbarhet.

Jag testade Woodgas Stove på en tvådagars skogstur, då det var relativt torrt i marken och tillgången på ved var god. Jag vill dock höja ett varningsfinger om du använder köket i torra marker. Köket släpper nämligen igenom glöd som kan fatta eld i marken, så ett underlag i form av aluminiumfolie är nog bra att ta med.

Woodgas Stove finns att köpa på Naturkompaniet för 599 kronor.

Peter_Persson_Alaska

I det här inlägget tänkte jag skriva lite om vad man bör tänka på när man planerar en egen expedition, den här gången med extra fokus på paddling. Ibland får jag frågor från folk om just detta. Det råd jag ger beror till stor del på vilken typ av resa de överväger, deras kunskapsnivå, hur länge de skall vara borta, vilka väderleksförhållanden de sannolikt kommer att möta och många andra faktorer. Det finns dock flera viktiga saker som man bör tänka på inför alla typer av resor, långa som korta, oavsett om du är nybörjare eller en erfaren äventyrare.

Det jag tar upp här är inte en fullständig lista av överväganden på något sätt. Istället har jag valt att fokusera på den del av planeringen som är särskilt avgörande för en lyckad expedition, men som tenderar att bli förbisedd eller ändrad i sista stund av många nybörjare. Om du funderar på att göra en tur i den närmaste framtiden kan dessa rekommendationer göra underverk för din komfort, säkerhet och trivsel.

Float_plane_base
Norman Wells, Kanada 2011

Vädret
Av alla faktorer som påverkar framgången och trivseln på en expedition, har ingen större eller mer varierande effekt än vädret. Intressant nog, är detta ett område där många slarvar med att samla in tillräckligt med information. Jag antar att det beror på att man har anpassat sig vid det ordnade vardagslivet, med klimatkontrollerade byggnader, säsongsspecifika bildäck etc. En värld där vi kan resa säkert mellan olika platser utan att behöva oroa oss för moder naturs krafter. På en expedition, särskilt när du är ute på vattnet, förlorar vi den lyxen och blir starkt mottagliga för kraften i vind och vågor.

Innan du ger dig ut på en resa, är det viktigt att förstå vilka väderförhållanden du kan stöta på, och sedan förbereda dig för detta. Till att börja med, undersök alltid de rådande trenderna i vind och nederbörd för regionen du kommer att vistas i. Låt oss anta att du kommer att planera en veckolång paddling över Ålands hav. Då bör du åtminstone söka på nätet för att ta reda på maximal nederbörd och maximala vindhastigheter som inträffat i området under juli månad de senaste åren. Detta kommer att ge dig en ganska bra uppfattning om nederbörd och vindförhållanden du troligtvis kommer att stöta på under din resa. (Kom dock ihåg att moder natur älskar överraskningar)

Månaden fram till din resa, bör du också hålla daglig koll på vind, nederbörd och (om möjligt) vågförhållandena i det område du planerar att besöka. För exempelvis en löpande logg över det dagliga vädret under de senaste två veckorna fram till resan. Detta kommer att hjälpa dig att avgöra om väderleken har varit ovanligt hård eller mild för året, det ger även en annan indikator på vilken väderlek du förmodligen kommer stöta på när du åker.

Slutligen, vara medveten om det ”allmänna humöret” av vädret i det område du besöker. Är vädret i området känt för att ändra snabbt, eller är det i allmänhet konsekvent för dagar eller veckor åt gången? Är det vanligt med god sikt med enstaka regnskurar eller är det mer sannolikt att himlen exploderar i ett brusande skyfall under flera timmar varje vecka? Är vindarna generellt starkare på morgonen, mitt på dagen eller kvällen? Om du har studerat vädertrenderna för området, bör du redan kunna besvara många av dessa frågor, men innan du ger dig ut på din expedition, är det också värt att ställa några frågor till lokalbefolkningen om det typiska vädret för området.

Logistiken
Förutom vädret, kan otaliga andra faktorer (som har med den lokala miljön att göra) komplicera resandet, hindra komforten eller äventyra säkerheten under din expedition. Dessa logistiska faktorer påverkar varandra i större eller mindre grad, men jag har delat in dem i olika kategorier för tydlighetens skull. Här har jag listat några av de grundläggande, viktigaste frågorna som du bör tänka på inom varje kategori. Återigen, detta är inte uttömmande listor, men förhoppningsvis får det igång dina tankar om viktiga överväganden du annars kanske förbiser. Svara på nedanstående frågor så ärligt som möjligt.

Utrustning
Ensam genom Yukon 2011


1. Vattenförhållanden

Ska du vistas i ett område som omfattas av tidvatten? Om ja, hur märks det och hur dramatiska är förändringarna i vattnet, och vid vilken tidpunkt uppstår tidvattnet? När och var är vattnet sannolikt mer lämpat för landstigning? Är vattnet du korsar ovanligt kallt? Om så är fallet, vilken typ av skydd behöver du för att undvika att bli nedkyld? Och i så fall, hur kommer kylan i vattnet påverkar omgivande lufttemperaturen nattetid? Är det ett område som omfattas av starka strömmar? Finns det områden som är särskilt kända för stora vågor? Vilken typ av vattenrenare eller avsaltare är nödvändig för att omvandla vatten till dricksvatten? Är vattnet grumligt eller mättad med alger? Om så är fallet, packa med extra reningsfilter. Finns det tåligare mikroorganismer som dvärgbandmask i vattnet? Om så är fallet, kommer reningstabletter vara tillräckligt för att döda dem, eller behöver du en mekanisk vattenrenare?

2. Topografi

Är det område du paddlar genom grunt eller djupt, eller både och? Är stränderna steniga, sandiga, platta, kantade med klippor eller har tät skog? Finns det bekväma landstigningsplatser och skyddade vikar, eller kommer du köra din kajak genom stora vågor med risk att landa på vassa klippor? Finns det säkra landstigningsplatser med några hundra meters mellanrum, eller kommer du att paddla flera kilometer mellan rimliga anhalter? Hur kommer konturerna i landskapet påverka eller omdirigera de rådande vindarna längs sträckan? Finns det sträckor med långa öppna platser som kan bygga upp särskilt höga vågor om vinden kommer från rätt håll? Finns det platser där vågorna kan skapa ett ”förvirrade” hav? Finns det grunda sektioner med kraftigt forsande vatten? Om din kajak/kanot går sönder, finns det en möjlig väg att vandra för att få hjälp? Finns det områden med magnetiska avvikelser som kan påverka kompassen? Finns det alternativa vägar som kan vara att föredra och är säkrare under hårda väder-och vindförhållanden?

3. Djur och insekter

Finns det älg, björn, ekorrar, rävar eller andra djur som kräver särskild uppmärksamhet när du förvarar mat, tar hand om matlagning och avfall? Vet du hur du skall agera om du stöter på ett farligt djur i lägret? Vilken typ av insekter finns på den plats du besöker, vid den tiden på året? Om så är fallet, vad behöver du för skyddsåtgärder? Är du utrustad på rätt sätt och är tillräckligt kunnig för att behandla getingstick, fästingar, spindelbett, ormbett och andra skador som åsamkas av djur? Har du allergier eller ett medicinskt tillstånd som kan kräva särskild uppmärksamhet vid sådana skador?

Bjorn_3

4. Avstånd
Avstånd måste övervägas noga i förhållande till din uthållighet, din paddlingpartners och de logistiska faktorerna ovan. Sätt dagliga sträckor genom att uppskatta det maximala avståndet den svagaste paddlaren i din grupp kan paddla, och sedan minska den siffran till 2/3 eller 1/2. Till exempel, om den svagaste paddlaren i ditt sällskap känner sig säker på att han/hon kan paddla en sträcka på upp till 25 km per dag, bör du planera att faktiskt paddla 12 till 17 km per dag. Jag paddlar vanligtvis 25 till 40 km per dag under en soloexpedition, men jag brukar planera för 15 till 30 km. Kom ihåg, det är inget fel med att ligga före tidsplanen och färdigställa en resa tidigare än planerat. Om du sätter upp för höga mål kommer du att känna press av att du överanstränger dig varje dag bara för att hålla schemat. Att utsätta sig själv för detta kommer bara att förstöra resan för alla inblandade.

Det är också oerhört viktigt att vara flexibel och planera för oförutsedda händelser. När jag planerar en lång resa, spenderar jag timmar över kartor och märker upp lämpliga rastplatser var 5 till 8 km (eller ännu närmare om resan passerar genom farliga vatten). Ofta lägger jag in dem alla i min GPS så att jag inte behöver titta på kartan för att hitta dem. Även om jag nästan aldrig stannar vid dessa platser, vet jag alltid var man kan hitta nästa lämpliga rastplats om en nödsituation uppstår, om vädret blir dåligt, eller om jag bara behöver vila eller äta.

solnedgang_kanada_Peter_Persson
På Mackenziefloden i norra Kanada 2011

5. Kost
Många spendera lite eller ingen tid åt att planera en ordentlig kost för resan. Riktig kost är ett av de mest vitala delarna för att du skall få en lyckad expedition, särskilt om du kommer att paddla eller vandra långa sträckor. God planering är avgörande för om din kropp får den mängd kalorier som behövs för att du skall kunna prestera på topp.

Den typ av mat du packar med kommer att vara starkt beroende av din personliga smak. Varför? För om maten inte smakar bra, kommer du inte äta den. Om du inte äter den, kommer du inte få i dig tillräckligt med näring. Dessutom kommer välsmakande mat att höja din moral. Jag börjar alltid med att planera mina måltider genom att skriva ner en lista över alla mina favoriter, som är lätta att packa, lätta att tillaga och som har ett bra närings-och kalorivärde. Sen gör jag val baserade på vikt, volym och näringsvärde. Detta kan vara en utmaning första gången du planerar en resa, men det blir lättare för varje resa du gör då du så småningom får en bättre uppfattning om vilken mat som tilltalar dig på en expedition. Ett tips är att under, eller efter turen, skriva ner den mat du gillar och inte gillar, samt hur mycket krångel det tog att tillaga dem. Denna lista kommer att vara ovärderlig när du planerar din nästa resa.

Om det däremot är din första resa och du inte har en bra känsla för vilka måltider som kommer att fungera bra, finns det två saker du kan göra: (1) be om råd från en erfarna människor, och (2) räkna kalorier. Det första alternativet är självförklarande, det andra förtjänar mer förklaring. Jag försöker planera mina måltider så att jag kommer att förbruka cirka 2000 kalorier per dag, då räknar jag inte med ”snacks” mellan måltiderna. Med andra ord, när du lägger upp din frukost, lunch och middag, bör kaloriintaget hamna någonstans i närheten av 1800 – 2200 kalorier. ”Snacks” som power bars, flap jacks och choklad kan lägga till så mycket som ytterligare 1000 kalorier. Det kan hända att ditt behov av kalorier är högre eller lägre än mitt, beroende på din kroppsvikt, din ämnesomsättning, och hur mycket man anstränger sig varje dag på resan.

Kolhydrater är lätt att få i sig men proteiner är desto svårare på grund av deras ömtåliga natur. Kött är exempelvis ofta svårt att få in i en expeditionsdiet, men andra klassiska proteinkällor såsom jordnötssmör, Corned Beef och protein-bars är i allmänhet effektiva. Fisk är också en bra källa till protein om du råkar vara i ett bra fisketerritorium. Packa med lite kryddor och det blir fantastisk gott. Oavsett proteinkälla är det särskilt viktigt under längre resor för muskeluppbyggnaden. Utan tillräckligt med protein, kommer dina muskler börjar förlora styrka redan efter några dagar. Om du vill hålla uppe farten, ska du se till att få in proteiner i dina måltider så ofta som möjligt.

Fisk_bushcraft
Min första fisk i Kanada efter två veckor med frystorkad mat, gissa om jag var glad!

6. Hälsa & Säkerhet
Planera aldrig en expedition på antagandet att du kommer vara frisk och lycklig under hela resan. Det är förvånansvärt många som planerar en lång resa med liten eller ingen hänsyn till det medicinska. Varje expeditionsdeltagare bör åtminstone bära med sig en del anti-inflammatorisk medicin som voltaren, en effektiv lokal antibiotika, gasbinda, och vattentålig plåstertejp. Se även till att packa med mediciner som krävs för att behandla personliga sjukdomar såsom astma, allergier, diabetes, migrän och så vidare. Var också medveten om att kostförändringar som normalt sker under en expedition (i form av frystorkade måltider, ökat intag av ”snacks” etc.) kan ställa till det för din mage. Mitt tips är därför att du alltid packar med några diarré-tabletter för säkerhets skull.

Säkerhet är ett väldigt brett ämne som sträcker sig långt utöver de grundläggande hälsofrågorna. Det innefattar allt från att bära med sig en extra paddel, till att packa rätt utrustning för att kunna rena dricksvatten, veta hur man använder en nödsändare med mera. Kom ihåg, att bara ha rätt utrustning inte är tillräckligt, du måste också kunna använda den. Jag testar själv min utrustning mycket noga innan jag ger mig ut och brukar även skriva en del recensioner här på min blogg. Läs exempelvis min uvärdering av SPOT II Tracker.

7.Partnerskap
Partnerskapet är även en viktig del som lätt underskattas, speciellt inför längre resor. Den grundläggande regeln är att testa partnerskapet innan man ger sig ut på en lång expedition tillsammans.
Enklaste sättet är att göra flera kortare turer tillsammans innan man engagerar sig i en långväga resa. Det är viktigt att ni upprättar en stark grund av tillit, kommunikation och ömsesidig förväntan inför den kommande resan. Tro mig, mitt uppe i en expedition är inte platsen att ta reda på om du och din partner inte litar på varandra eller gillar varandras sällskap. Det är inte heller platsen att börja reda ut skillnader eller att ta itu med varandras humörsvängningar. Undvik en usel (och potentiellt katastrofal) upplevelse genom att göra flera resor med övernattning tillsammans först. Red ut vem som ansvarar för vad, vilken paddeltakt ni båda föredrar, vilka tider ni föredrar att äta och så vidare. Jag skulle kunna fördjupa mig mer i ämnet men då skulle detta inlägg bli alldeles för långt.

Partnerskap
På väg över Tempelfjorden på Svalbard, 2007

Packningen spelar roll
Hur dumt det än låter, så är det många som väntar in i det sista med att provpacka sin kanot/Kajak/ryggsäck för första gången. Jag har även själv gjort detta misstag några gånger. Tyvärr är dagen för resan inte rätt tid att inse att hälften av din utrustning inte passar i din ryggsäck eller i packluckorna på kajaken. Det är mycket smartare att provpacka flera dagar i förväg. Försök att packa allt precis som du tänker förvara det under själva turen. Skriv sedan ner ordning och placering på allt så du slipper fundera på det när du väl är på plats. I framtiden kanske du inte behöver den här placeringslistan, men under de första resorna kan det vara smart. Jag tycker själv att det är extremt användbart för att optimera min packning strategiskt. Vill du veta mer om hur du packar din kajak eller ryggsäck så finns det en hel del information på nätet. Jag har även en hel del personliga tips om hur du packar för en expedition.

Slutliga kommentarer
Även om detta inte är en fullständig lista av de överväganden som leder till en lyckad expedition, kommer mina råd hjälpa dig att starta i rätt spår genom att tvinga dig att tänka om i viktiga frågor som många nybörjare förbiser eller ignorerar. Som regel försöker jag lära mig så mycket som möjligt om alla delar av resan. Jag avsätter alltid minst en hel månad (efter att jag har fått tag på nödvändiga kartor) till att planera min resa och samla in kunskap om området jag ska vistas i. Internet är ett värdefullt verktyg i detta avseende. I de flesta fall, om du söker efter information om det praktiska, hittar du antingen de svar du söker, eller en speciell person som har den kunskap du behöver.

Så, vad väntar du på? Börja planera!

Forspaddling_Dalafloda

Nu har äntligen forspaddlarsäsongen dragit igång hos Kajaktiv i Dalafloda. För alla oss som älskar forspaddling är detta ett tydligt vårtecken.
Varje år kommer hundratals människor hit för att uppleva tjusningen med forspaddling. Här har James Venimore, som driver företaget Kajaktiv, lärt ut forspaddling sedan 1997 och verksamheten växer för varje år. Närheten till bra forsar, professionella instruktörer och trevliga upplägg har gjort Kajaktiv till Sveriges största och mest populära arrangör av forspaddlingskurser. Här kan du även testa på SUP som står för Stand Up Paddleboarding. Det innebär att man står upp på en stor surfbräda och paddlar med en enbladig paddel. SUP är just nu den snabbast växande vattensporten i världen.
Kajaktiv anordnar kurser varje vecka mellan första maj och sista september. Ett tips är boka i tid då dessa kurser är mycket populära.

Forspaddling_Dalafloda_2

Här kan ni se en kort film från förra sommaren, killen som går runt är min forna kollega Anders Blomster :)

Mvh Peter

I början av September åker jag och min färdkamrat Fredrik återigen till Sareks Nationalpark, denna gång för att ta oss an södra sidan av Rapadalen, som är den vildaste och mest krävande delen. Rapadalen är nästan fem mil lång och den södra sidan har ytterst få eller inga stigar alls att följa. Den största utmaningen kommer därför bli att origentera sig fram i den täta björkskogen med alla dess vattendrag som rinner kors och tvärs. Det oberäkneliga vädret är en annan del att ta ställning till. Rapadalen är nämligen ett av Sveriges nederbördsrikaste områden, så det gäller att vattenskydda packningen ordentligt. Att stå blöt och trött mitt ute i ödemarken kan knäcka den mest erfarne vandraren, det har jag själv fått erfara under en av mina tidigare turer i området. Men är man bara väl förberedd så kan detta vägval bjuda på en oförglömlig vildmarksupplevelse.

Färdvägen
Vi kommer att flyga in med helikopter från Kvikkjokk och bli avsläppta i rapadeltat vid porten till Sareks Nationalpark. Därifrån kommer vi följa den södra sidan av Rapadalen upp till knutpunkten vid ”Rovdjurstorget”. Väl där har vi många valmöjligheter och vi har valt att inte låsa oss fast vid en plan. Vandrar man i Sarek måste man kunna vara flexibel. Målet är i alla fall att ta sig upp till Ritsem och vi har 8 dagar på oss. Mer detaljerad info om färdvägen kommer jag att blogga om lite längre fram.


Västra sidan av södra Rapadeltat med Skierfe-klippan till vänster i bild

Om utrustningen
Mycket har hänt med friluftsutrustningen de senaste sju åren, främst handlar det om att prylarna har blivit mer packbara. Första gången jag vandrade genom Sarek vägde min packning 30 kg. Denna sommar är målet att göra samma vandring med hälften så mycket vikt på ryggen, utan att tumma alltför mycket på komforten. Om man ser till att skaffa ”rätt” utrustning så kan man med lätthet komma ned i 15kg (ryggsäcksvikt) på en veckas tur inklusive mat.
Nu är det så att både jag och Fredrik råkar jobba på Naturkompaniet, vilket är en klar fördel just när det kommer till valet av den bästa utrustningen. I nästa blogginlägg kommer jag att jämföra gammal och ny basutrustning, så att ni ska få en bild av de största skillnaderna.

Mvh Peter